Enskild näringsidkare – Endast en fysisk person kan ansöka om att få starta en enskild näringsverksamhet. Man kan anställa personal. En enskild näringsverksamhet är inte en juridisk person, företaget kan till exempel inte hyra lokal eller vara en part i en domstolsprocess. Personen som startat företaget är själv ansvarig för hur det går med företaget.
Man får inte anställa sin make/maka och sina barn.
Man behöver inte en revisor, men det kan vara bra att ha en ekonomisk rådgivare.
Man ska alltid registrera sig på Skatteverket, men man behöver inte alltid registrera sig på Bolagsverket. Om man till exempel vill ha namnskydd eller ska ha en verksamhet som behöver något särskilt tillstånd så måste man registrera sitt bolag.
Handelsbolag – Minst två personer, fysiska eller juridiska, krävs för att starta ett handelsbolag. Bolaget kan ha anställda. De som startat bolaget är ansvariga för bolaget och kallas för bolagsmän. Bolagsmännen har solidariskt och personligt ansvar för bolaget. Det betyder att ifall det skulle börja gå dåligt för bolaget så kan en av bolagsmännen skjuta till pengar från sin egen ficka till bolaget. Denne kan sedan i sin tur kräva att de andra bolagsmännen ska betala sin egen del av skulden, antingen till bolaget eller till personen själv. Ingen av bolagsmännen får bestämma allt själv, man måste enas om vad man ska göra inom företaget, såvida man inte skrivit ett särskilt avtal om det.
Man behöver inte en revisor, men det kan vara bra att ha en ekonomisk rådgivare. Undantaget är om en av bolagsmännen är ett företag, då krävs det att man har en godkänd eller auktoriserad revisor.
Ett handelsbolag måste alltid registreras hos Bolagsverket och Skatteverket.
Kommanditbolag – Kommanditbolag skiljer sig från handelsbolag genom att det bara behövs minst en person, en komplementär, som är fullt ansvarig för bolagets skulder. Sedan kan komplementären när som helst ta in delägare, kommanditdelägare, som skjuter till bolaget med ett viss kapital som är det enda som de är ansvariga för. Tanken för denna bolagsform är att ägarna ska med hjälp av avtal komma överens om hur bolagets vinst ska fördelas mellan dem.
Aktiebolag – Aktiebolag delas in i två grupper. Det ena är privata bolag och det andra är publika bolag.
Privata bolag behöver ett startkapital på minst 100 000 kr. Deras aktier hålls inom bolaget.
Publika bolag behöver ett startkapital på minst 500 000 kr. Deras aktier får spridas till allmänheter, de får börsnotera sig och de måste ha beteckningen (publ) efter sitt firmanamn.
För båda formerna finns ingen övre gräns för hur stort startkapital man får ha.
Ett aktiebolag är en juridisk person som kan bli stämd, ha anställda, äga tillgångar, etc. etc.…
Bolaget måste ha en godkänd eller en auktoriserad revisor som måste bli registrerad hos Bolagsverket.
De som äger företaget är de som har aktier i företaget. Ju fler aktier man har, desto större makt har man i frågor som tas upp med ägarna vid bolagsstämmorna. En bolagsstämma är ett slags möte, ofta årligt, för aktieägarna där bolaget tar upp de större frågorna och aktieägarna då beslutar om hur företaget ska gå tillväga för det kommande året. Bland annat så väljer de personer till styrelsen.
Styrelsen ska utarbeta en arbetsordning där det står hur styrelsearbetet ska bedrivas och fördelas mellan de tillsatta i styrelsen och eventuell verkställande direktör. För ett privat aktiebolag behövs ingen verkställande direktör.
