Nu Får Föräldrar Sluta Med Detta

↗ till inlägget

...det är väl bara att gå och byta skojävlarna?

↗ till inlägget

↗ till inlägget

...det är väl bara att gå och byta skojävlarna?

↗ till inlägget

Uthärda det, flytta och glömma det.

 

↗ till inlägget

Killen ovanför har rätt. De var lacka och pallade inte ta med dig. När de kom hem och du sa att de var för trånga och inte gillade dem, blev de arga, eftersom de antagligen hade lagt ner både tid och pengar på dem. Dina föräldrar är vanliga människor. De agerar på sitt sett de tror är rätt. Du är inte ensam om detta.

Om nu TS inte hade en jävla susning om att de skulle köpa skor åt honom så kan det inte vara hans fel att hans föräldrar köper fel storlek.

 

Det var dåligt av dom att sega att det är dit fel när det inte ens var du som ville eller viste att dom skulle göra så.

Det är dina föreldrar som har fel.

Tillbaka nu.

Alltså hur ska jag förklara detta. Mamma har lugnat ner sig, jag brukar aldrig se henne så stressad.

Fast min far har en riktigt kort stubin för allt. Allt är löst nu och vi bytte ut skorna till mer bekväma :D

Jag tror inte detta behöver diskuteras något mer.

↗ till inlägget

Det är ditt fel för du vägrade förlja med och välja ett par skor, du hade möjlighetgen att kolla på ett par skor åt dig.

Därför blir dom sura och kanske tänker "varför följde du inte med för och testade ett par skor" Eller jag vet inte. Det är inte mina föreldrar. Men jag skulle kunna tänka mig något sådant.

Det är inte alls hans fel! Om han var tvungen att följa med hade ju föräldrarna sagt det. t.ex:

- Vill du följa med?

- Nej.

- Vi måste köpa nya skor till dig.

- Okej då.

Så där ska dom fråga. Om dom inte gör det är det ju föräldrarnas fel.

Dock är mina föräldrar inte alls så här. Min mamma tvingar mig att följa med och min pappa åker aldrig bort och köper saker åt mig, särskilt inte kläder.

Och jag brukar be mim mamma att köpa nåt på vägen hem, fast det är vad jag brukar göra, inte ni.

↗ till inlägget

↗ till inlägget

Det är ditt fel för du vägrade förlja med och välja ett par skor, du hade möjlighetgen att kolla på ett par skor åt dig.

Därför blir dom sura och kanske tänker "varför följde du inte med för och testade ett par skor" Eller jag vet inte. Det är inte mina föreldrar. Men jag skulle kunna tänka mig något sådant.

Det är inte alls hans fel! Om han var tvungen att följa med hade ju föräldrarna sagt det. t.ex:

- Vill du följa med?

- Nej.

- Vi måste köpa nya skor till dig.

- Okej då.

 

Så där ska dom fråga. Om dom inte gör det är det ju föräldrarnas fel.

Dock är mina föräldrar inte alls så här. Min mamma tvingar mig att följa med och min pappa åker aldrig bort och köper saker åt mig, särskilt inte kläder.

Och jag brukar be mim mamma att köpa nåt på vägen hem, fast det är vad jag brukar göra, inte ni.

 

Så sant som det är sagt med "dialogen" du skrev ovanför.

Föräldrarna borde läsa den här tråden tycker jag och öppna ögonen.

kan även förstå föräldrarna, det är inte allt för roligt att jobba o slita, sedan fara på affärer och handla, sedan blir blodsockret lågt och man får kort stubin och går berserk. Är en tendens att man brukar säga lite vad som helst då .

Fast jag var inte bättre själv, och jag var nog aldrig särskilt tacksam för det jag fick heller

↗ till inlägget

Det är mest min farsa som anklagar mig när han har gjort något fel. T.ex om jag kanske ber honom att köpa cola när han är ska åka hem från jobbet, då säger han ''okej jag ska köpa'' Sen kommer han hem och säger '' titta vad du gjorde med mitt ben, om du inte bad mig köpa cola så hade den stora tanten inte trillat på mig i ICA '' Hur kan föräldrar dra en sån slutsats att skylla ifrån sig på sina barn?

Det är så min pappa brukar göra, skylla ifrån sig.

Man ska inte vara ironisk mot sina barn.

↗ till inlägget

Man ska inte vara ironisk mot sina barn.

↗ till inlägget

Nej, men sarkastisk och skämtsam tycker jag dom ska vara, annars får barnet ingen erfarenhet om humor och blir som OP.

Jag håller verkligen med :D +1 und eine Cookie