Jag Behöver Hjälp

Prata med dina föräldrar, förr eller senare kommer de att märka att du inte mår bra. Annars kan du väll prata med skolsyster eller så om det känns lättare. Du skulle nog behöva prata ut.

↗ till inlägget

Prata med dina föräldrar, förr eller senare kommer de att märka att du inte mår bra. Annars kan du väll prata med skolsyster eller så om det känns lättare. Du skulle nog behöva prata ut.

Det blir bara värre om man låter det påverka en så mycket, så varför låter du det hända?

Istället för att bli arg på att folk är glada omkring dig kanske du kan hänga med i diskussionen eller vad de nu håller på med.

Finns det ens någon anledning till att du mår så dåligt eller känner du på något sätt att det är "häftigt" att du mår som du gör (ja, en del blir sådana)

↗ till inlägget

Det blir bara värre om man låter det påverka en så mycket, så varför låter du det hända?

Istället för att bli arg på att folk är glada omkring dig kanske du kan hänga med i diskussionen eller vad de nu håller på med.

 

Finns det ens någon anledning till att du mår så dåligt eller känner du på något sätt att det är "häftigt" att du mår som du gör (ja, en del blir sådana)

Kan ju vara något att ringa till bris och prata ut dina känslor?

Berätta för dina föräldrar/nån annan att du har självmordstankar nästan hela tiden. Jag lovar, de kommer ta det bra mycket seriösare än "då tror dom bara att det kan försvinna bara sådär utan hjälp eller tröst".

Om du vägrar att prata med någon och tänker bara fortsätta med skiten så finns det väl inte mycket att göra åt saken?

Sluta helt enkelt.

Du har självmordstankar och skadar dig själv? Jag hoppas du är medveten om att du inte är frisk och det är dags att du söker hjälp innan det går helt käpprätt åt helvete. Informera dina föräldrar så kommer dem med största möjlighet att hjälpa dig. Annars får du kontakta BRIS eller ta upp det med en skolkurator och fråga vad du bör göra osv.

När det kommer till sådana här problem är det bättre att du vänder dig till professionell hjälp än ungdomar på ett internetforum, det är ingen här på forumet som har tillräckligt med erfarenhet för att vara till hjälp.

↗ till inlägget

Du har självmordstankar och skadar dig själv? Jag hoppas du är medveten om att du inte är frisk och det är dags att du söker hjälp innan det går helt käpprätt åt helvete. Informera dina föräldrar så kommer dem med största möjlighet att hjälpa dig. Annars får du kontakta BRIS eller ta upp det med en skolkurator och fråga vad du bör göra osv.

 

När det kommer till sådana här problem är det bättre att du vänder dig till professionell hjälp än ungdomar på ett internetforum, det är ingen här på forumet som har tillräckligt med erfarenhet för att vara till hjälp.

Tydligen säger alla att jag är frisk, men visst jag ska försöka kolla med BRIS,

↗ till inlägget

Tydligen säger alla att jag är frisk, men visst jag ska försöka kolla med BRIS,

Om du inte vill ringa till BRIS kan du fråga pedagoger och experter på Ungdomar.se.

http://ungdomar.se/forum.php

http://ungdomar.se/qa_experts.php

Prata med en kurator och prata med dina föräldrar. De kommer ta dig på största allvar om du har självmordstankar.

Vad mer exakt är det som får dig att må dåligt?

↗ till inlägget

Vad mer exakt är det som får dig att må dåligt?

Det är mycket problem mellan mig och pappa och ja. Skolan känns inte lika roligt längre även om kompisarna håller mig glad ibland, jag är ändå ledsen och det känns som att ingen bryr sig om mig längre. Det är svårt att förklara.

↗ till inlägget

Det är mycket problem mellan mig och pappa och ja. Skolan känns inte lika roligt längre även om kompisarna håller mig glad ibland, jag är ändå ledsen och det känns som att ingen bryr sig om mig längre. Det är svårt att förklara.

↗ till inlägget

Vad är det för problem mellan dig och din pappa? Är era konflikter det enda du mår dåligt över eller är det något annat? Märker dina kompisar någonting?

Det mellan mig och min pappa är lite personligt så ja, men alltså kompisarna märker men jag känner mig inte direkt glad när jag är med någon person, jag känner mig utanför, bort lämnad, sviken och värdelös osv. Det känns som om jag inte har några vänner eller ens ett liv. Det är inte värt att försöka göra livet bättre känns det som. Det ända som verkar möjligt just nu är döden och jag orkar bara inte leva just nu.

↗ till inlägget

Det mellan mig och min pappa är lite personligt så ja, men alltså kompisarna märker men jag känner mig inte direkt glad när jag är med någon person, jag känner mig utanför, bort lämnad, sviken och värdelös osv. Det känns som om jag inte har några vänner eller ens ett liv. Det är inte värt att försöka göra livet bättre känns det som. Det ända som verkar möjligt just nu är döden och jag orkar bara inte leva just nu.

Åldern du är i nu är den jobbigaste för många med hormoner, puberteten m.m. Så det kommer bli lättare.

Det finns ingen som mår bra hela tiden men det är heller inte normalt eller bra att gå runt och må dåligt som du hela tiden. Jag vet inte om du ser det själv men jag tycker det verkar som ditt problem är att du känner dig ensam. Du måste hitta någonstans där du känner dig uppskattad och bra och kan slappna av. Det behöver alla människor och jag märker hur det spelar extremt stor roll för hur jag själv mår.

BRIS kan hjälpa dig. Annars kan du byta klass eller skola (kan göra väldigt stor skillnad). Sen är det också viktigt att hitta något att göra så att du inte hinner tänka så mycket. Desto mer man tänker på att man mår dåligt desto sämre mår man. Men om man t.ex. skatear, spelar fotboll, springer, målar, läser, pluggar, spelar intrument så är det omöjligt att reflektera över hur man mår samtidigt. När man pratar med folk är det särskilt svårt att tänka på sådant varför det är bra att umgås.

Men som sagt, testa ring BRIS.

↗ till inlägget

Åldern du är i nu är den jobbigaste för många med hormoner, puberteten m.m. Så det kommer bli lättare.

 

Det finns ingen som mår bra hela tiden men det är heller inte normalt eller bra att gå runt och må dåligt som du hela tiden. Jag vet inte om du ser det själv men jag tycker det verkar som ditt problem är att du känner dig ensam. Du måste hitta någonstans där du känner dig uppskattad och bra och kan slappna av. Det behöver alla människor och jag märker hur det spelar extremt stor roll för hur jag själv mår.

 

BRIS kan hjälpa dig. Annars kan du byta klass eller skola (kan göra väldigt stor skillnad). Sen är det också viktigt att hitta något att göra så att du inte hinner tänka så mycket. Desto mer man tänker på att man mår dåligt desto sämre mår man. Men om man t.ex. skatear, spelar fotboll, springer, målar, läser, pluggar, spelar intrument så är det omöjligt att reflektera över hur man mår samtidigt. När man pratar med folk är det särskilt svårt att tänka på sådant varför det är bra att umgås.

 

Men som sagt, testa ring BRIS.

Jag har ju mått såhär i ett halvår ungefär så jag vet faktiskt inte vad jag ska ta mig till.

Jag vågar iallfall inte berätta något för mina föräldrar. Bara av detta får jag ont överallt och jag känner mig så dåligt . Ibland får jag gråt-attacker om man kan kalla dom så då jag börjar storgråta.

Jag blir irriterad att läsa det du skriver av nån anledning. Många har sånna problem och om det bara vart så i ett halvår kan det mycket väl vara så att hormonerna förvärrar. Det är väll jobbigt men du bhar ju redan svaret i tråden. Att du behöver hjälp. Då söker man hjälp hos nån. Antagligen bara du som vet var eller vem. MEn det blir antagligen bättre för dig tillslut. Och att ta självmord är ganska själviskt. Tänkt på alla i din familj och kompisar eller bara nån random person du pratat med lite bara eller ens träffat. Dom kommer alla må dåligt över den nyheten och dom som stod dig nära kanske får ett helvette av det och tar sitt eget liv då.. Du kanske inte vet allt om dina kompisar tex.