Rollspela

OOC: INte så jag såg dej :P

IC: Simpel förädare som min bror pah! HAn stack ju iväg när han sårades sade Heldob till sig själv.. Och du OInt du har inte en aning om hur stor man din far var.. Jag vet ej om jag kan vara med i striden mot svatalferna men en sak är säker.. Den här byn skall inte förstöras!

Heldob mumlade några ord och teleporterade sig iväg..

Oint fick tillbaka medvetandet.

- Jasså han skulle ju inte lämna mig den där GNomen..Han var inte så där särskillt lojal.

Oint började springa efter Tulgahr som hade ett stort försprång, men han beordrade sin björn att springa i förväg.

Nu kände Nymfo hur förlamningen släppte.Han såg hur Oint sprang iväg.Nymfo sprang efter eftersom han var snabbare änn Oint.Efter en stund Kom han ifatt Oint.Han sa:

-Oint,du måste få tillbaka Tulghar.Han måste hjälpa oss i den här striden.

Jag ska vakta byn.

Sen Stannade Nymfo och vände om.

Oint väde om och skrek till Nymfo:

- Tack min vän, jag är dig lojal in i döden.

Oint fortsatte springa och kom fram till en stor skog och hörde ett vrål.

Han tog mod till sig och sprang in med yxan i högsta hugg samtidigt som han hörde fler vrål. Vrål på vrål och tillslut ett högt rytande.

- Guntzz! skrek han.

Han han bara springa i ett par sekunder innan han kom fram till en liten glänta. Där låg Tulgahr på marken, Oint visste inte om han var död eller levande. Han såg också Guntzz ligga på marken med stora sår över hela kroppen.

- NEJ! FÖRSVINN INTE FRÅN MIG! skrek han när han sprang fram till den stora björnen.

Han vände sig om och såg 3st svartalver ligga döda, men bakom dom stod två till.

Oint var rasande. Han greppade sin dubbeleggade yxa och svingade den mot svartalverna med styrkan av flera oxar. Han högg huvudet av båda två med bara ett sving med yxan.

Sen vände han sig om mot Tulgahr, jo Tulgahr levde men hadde svimmat.. Men värre var det med Guntzz. Han hade skadats i sitt försök att försvara Tulgahr och låg nu död på marken.

Oint kände en stor sorg inom sig.. Hans trognaste och lojalaste vän hade nu slitits bort från honom.

Han släpade ner Guntzz och kastade i han i vattnet..

- Du älskade vattnet. mummlade han sorgset.

Sen gick han tillbaks till TUlgahr, svingade upp han på sina breda axlar och började springa tillbaks till byn. Det var tugnt, men han hade inte mycket till val.

Efter ett par minutes språngmarsch kom han fram till staden.

Heldob hade teleporterat sig till svartalfernas stad..

för mig till er kung sade han..

HAn blev förd till deras kung..

Översatt från alviska

Värför anfaller ni min by?

den är ivägen!

ni skall inte anfall min by!

du akn inte stoppa oss

inte.. Heldob gick iväg och mumlade samtidigt förbannelser..

HAHA!! Jag kom på det!

"Ekotez Ekotezka Ekotezkaremdo!" Vrålade Heldob och teleporterade sig iväg medans svartalfer skrikande av skräck sprang ut från staden.

Han landade mitt framför svartalfs armen

ajdå.. mumlade han och började ducka undan pilar

Han var tvungen att försvara sig med en sköld magi, men efter ett tag kunde han teleportera sig till byn.. HAn gick fram till Centauren.. Jag känner sorg i ditt hjärta sade han, oroa di ginte Tulghar kommer tillbaka det lovar jag..

OOC: En mage med en sköld? Come on..

OOC. En mgisk sköld :P

OOC: Tatt lite lugnt..Vi ska försöka hålla oss på rimliga nivåer nu.. Inge överdriven magi hit o ja bara pawna sönder 1337..

Nymfo såg att Oint och Tulgahr hade kommit tillbaka.Han skyndade sej fram och healde Tulgahrs sår.Sedan frågade han Oint.

-Var e din björn?

Oint satte sig ner i snön av utmattnign och torkade svetten ur pannan med sina blodiga händer.

Sen sa han sorgset:

- Han e död..

Heldob som studerade den sorgliga scenes gick fram och sade jag kan inte vara med i striden men jag kan förbereda den..

Han gick fram till staden portar och med ett enda svvep med handen var det en vallgrav framför den. HAn gick omking i staden och gjorde fällor överallt innan han teleporterade iväg sig.

Nymfo kände sej stum.Han tittade rakt ut i luften och kände ilskan stiga i sej.

Han satte sej ner och tittade rakt ner i den vita snön.Han var både arg och ledsen över att han itne var med och hjälpte björnen.

-Svaralverna sa ni va?Å gud vad jag hatar dom.Dom jagar mina tankar mina drömar och till och med dödar mina vänner och famil.

OOC: Nej Desen, skärp dig. Jag sa precis inga mega magier. Vi låtssas helt enkelt inte om det. Ändra ditt inlägg eller skit i att vara med.

IC: Oint tittade sorgset upp mot Nymfo och sa:

- Han dog när han försvarade Tulgahr. Utan Guntzz skulle TUlgahr varit Svartalsmat nu.

Sen skrek han:

- OCH NEJ TULGAHR, JAG SKYLLER INTE DIG FÖR NÅGOT. MEN OM DU INTE KOMMER HIT OCH FULLFÖLJER DITT LÖFTE TILL MIN FAR, DÅ SKA DU FÅ PÅ f*n!

Oint steg upp snabbt och sa:

- Nåväl jag är fortfarande ledare för denna dunkla by..Och vi har mycket kvar att förbereda..Låt oss sätta fart!

-Jag är med dej Oint.Även om det ska kosta mitt liv så ska ja skydda denna by.

Nymfo som stod en bit bort hörde alltsammans.Men eftersom han litade på Tulgahr lät han det vara.

Oint tittade upp mot Tulgahr och sa:

- Nåväl min vän, vad har du på hjärtat?

Vince sprang ner mot Oint och de andra, han sprang fram till den döde.

-Jag kan försöka läka honom, vi alver har läkarkonster. Det är inte säkert det går, men det finns en liten chans.

OOC: DÄr e ingen o läka Simpsons ;) Och nej inge heala döda! Och Simpsons..Du har inget negatit på din lista? Och vår healer de e Sonic02 "Nymfo" du är en pilbågsskytt..Du kan inte ha allt.

Oint tittade tillbaka, men ingen vrede eller ilska syntes i hans blick..Snarare ödmjukhet.

- Du är min vän. Pungt slut. Jag ger dig inte skulden över min far alls..Och om det är någon som har rätt att bestämma vems fel det var så är det väll jag hans förstfödde och ende son? Och att det var din bror, det hade jag redan funderat ut..Ditt vrede mot din bror i samanhanget med min far..Jag är ingen dum dvärg.

Oint tittade upp mot den skrikande TUlgahr:

- Din bror? sa han lugnt..