Fotosyntes är när växter, alger och fototrofa bakterier omvandlar solenergi till kemisk energi i form av socker.
Vanligen är fotosyntes växternas dissimilation, vilket är en process i växtens klorofyll, när koldioxid omvandlas till bl.a. syre under solenergins inverkan.
På natten, i mörkret, andas växter, djur och alla andra organismer bara genom sin assimilation.
Kemiska reaktioner [redigera]
Kemisk formel för koldioxidfixerande fotosyntes; 6H2O + 6CO2 + solenergi → C6H12O6(druvsocker) + 6O2
Vissa bakterier, cyanobakterier, utnyttjar vatten vid fotosyntes liksom växter. Andra fototrofa bakterier klarar inte av detta, utan använder svavelväte, H2S som är en mer lättoxiderad förening. Formeln ser då ut på motsvarande sätt: 6H2S + 6CO2 + solenergi → C6H12O6(druvsocker) + 6S2
Beskrivingen av den kemiska reaktionen är starkt förenklad jämfört med den faktiska processen som äger rum i kloroplasterna. Koldioxiden binds i själva verket genom en lång process med en rad katalysatorer och kemiska reaktioner i flera olika steg i mellanleden. Denna reaktionssekvens kallas Calvin-cykeln.
Klorofyll
Fotosyntesen sker i särskilda strukturer, kloroplaster, som finns i bakterierna eller växtcellerna. Kloroplasterna innesluts i ett dubbelt membran. Detta är ett av indicierna för att kloroplasterna en gång i tiden kan ha varit självständiga organismer.
Den kemiska reaktionen som binder soljljuset sker genom molekyler av klorofyll eller karotenoider (som är gult till färgen) som sitter på ytan av små membransäckar, tylakoider, inuti kloroplatserna. Hos gröna växter finns klorofyll i två varianter, typ a och b, som absorberar något olika vågländer av ljus och har lite olika uppgifter i den kemiska processen. Hos alger och bakterier förekommer ytterligare varianter av klorofyll.
Energi
Fotosyntesen utnyttjar enbart strålningen i det synliga spektrumet, 400–700 nm, i huvudsak blått (400–500 nm) och rött (600–700 nm) ljus, vilket motsvarar 40–45 % av instrålad energi.
På grund av andra omständigheter – tillgång på vatten och mineraler, växternas egen andning, växtperiod – lagras ungefär 1 % av infallande ljus kemiskt i växter. Under gynnsamma förhållanden kan det uppgå till 4 %. Sett över hela jorden är genomsnittet 0,1 %.
Energiinnehållet i växter är vanligen 4,5–5 kW·h per kg torr massa. I ved kan det bli upp till 5,6 kW·h/kg.
C3- och C4-växter
Det finns två olika typer av fotosyntetiska reaktioner hos växter, där skillnaden är hur mellanstegen i koldioxidfixeringen sker i växtens celler. Växter med dessa olika reaktioner kan därför delas in i C3- och C4-växter. Dessutom förekommer en variant av C4 som kallas CAM.
Upptäckt
1771 upptäckte Joseph Priestley att möss dog om de var ensamma i lufttäta behållare, men överlevde om de var där tillsammans med mynta. Han drog först något felaktiga slutsatser av detta men anses tillsammans med Jan Ingen-Housz, som beskrev ljusets betydelse, ha upptäckt fotosyntesen.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes
Nästa ord:exhibitionism