Varför ska man kunna argumentationsteknik?
Vetenskapen går bland annat ut på att generera så många fruktsamma
paradigm som möjligt. Ett problem som detta innefattar är att vi inte
kan veta vilka paradigm som är riktiga och vilka som är falska. Det finns
inga säkra och fullständiga metoder för detta problems lösning. Det
finns däremot en metod att säkerställa förtydligande kunskaper ur
en mängd redan kända kunskaper. Denna metod kallas logik. Logiken
hjälper vetenskapsmän att falsifiera hypoteser, det vill säga
eliminera vetenskapliga tokigheter. Popper talar om falsifierbarhet. Han menar
att alla vetenskapliga satser ska vara falsifierbara. Med andra ord
vetenskapsmän ska argumentera om vilka satser som ska förkastas och
vilka vetenskapen ska behålla så länge. Poppers vetenskapssyn gör
argumentationstekniken ytterst viktig för vetenskapens framsteg och
vetenskapsmännens prestige. Det blir en slags evolution bland vetenskapliga
hypoteser. Gemensamt för många paradigmskiften är att de har haft
starka förgrundsfigurer som argumenterat intensivt och skickligt för
sina eller andras teorier, ibland med livet som insats! Ett modernt exempel
på argumentation är David Marrs hypotes om matematiskt tänkande. Till
en början trodde man att människor endast kunde tänka i bilder eller
ord. Marr experimenterade fram ett argument som talade för ett matematiskt
tänkande och eftersom ingen hittills har kullkastat Marrs hypotes betraktas
den korroborerad (=sanning tills vidare). Alltså, för att kunna bidra
till vetenskapens framsteg måste man kunna argumentera för sin sak eller
ha turen att någon annan argumenterar åt en.
Argumentationanalys är opersonligt. Det finns ingen anledning att ta illa
upp om någon påpekar ett misstag. Det ger bara en ny möjlighet att
omformulera sig klarare.
I vetenskapliga sammanhang bör de flesta acceptera argumentationstekniska
regler. Det finns dock situationer där argumentation inte alls är
lämpligt att använda. Man kan betrakta reglerna som ett slags spelregler
men det är inte alls säkert att alla accepterar reglerna. Om du tar en
militär order är det synnerligen opassande av tillämpa
argumentationsteknik. Det var i alla fall ingen höjdare för mig.....
Vanliga misslyckade argument
Det finns ett antal välkända misstag som gjorts i historien. Ofta blir
det lätt en uppräkning av dessa misstag. Många misstag är av logisk
natur medan andra är det inte. Anledningen till att jag väljer att namnge
dessa misstag med deras latinska namn i så stor utsträckning som
möjligt beror på att de då kan förstås på flera olika
språk. I en diskussion med en slipad argumentationsanalytiker behöver man
bara namnge misstaget för att samtalspartnern ska inse sitt misstag. Jag
använder ordet relation i betydelsen samband, förhållande eller
matematisk relation. Efter beskrivningen av misstaget följer ibland exempel
inom citationstecken.
Byta bevisbörda
Det är alltid personen som först påstår något som har
bevisbördan. Därmed är det ett misstag att plötsligt kräva att
andra ska bevisa att man har fel (argumentum ad ignorantiam).
Argumentum ad ignorantiam
Det finns ingenting som säger att något är sant bara för att ingen
har bevisat motsatsen. Jämför detta med Poppers idé om att hypoteser
kan bli korroborerade.
"“Gud finns därför att ingen har bevisat att Gud inte finns.”
"Gud finns inte därför att ingen har bevisat att Gud finns."
Argumentum ad populum
Bara för att ett uttalande är tilltalande för många så betyder
inte det att uttalandet måste vara sant.
"Bibeln måste vara sann. Miljoner människor vet detta. Påstår du
att alla dessa människor har fel?"
Circulus in demontrando
Cirkelbevis uppstår när slutsatsen förekommer i premissmängden. Ju
längre cirkeln är desto svårare är det att upptäcka dem. Inom
matematiken uppstår lätt cirkelbevis.
"Gud finns för att bibeln säger så och bibeln är Guds ord."
Argumentum ad logicam
Det här är misstagens misstag. Bara för att en slutsats kommer
ifrån ett ogiltigt resonemang behöver inte slutsatsen vara falsk.
Det finns ingen människa som kan argumentera en längre tid utan att
begå något av dessa misstag. Däremot bör man snabbt inse sitt
misstag och omformulera sig. Man kan också tydligt hitta några tecken
på att människan inte är speciellt logisk. Till exempel finns det en
del motsatsmisstag. Bara för att något är nytt eller gammalt så
blir det inte bättre. Jag tycker inte att det är någonting negativt
eftersom logiken har sina begränsningar och det kan vara mycket bra ibland
att vara ologisk. Kom alltid ihåg att ett knasigt resonemang kan få en
korrekt, sann och genialisk slutsats!
Källa
Internet; http://www.cs.umu.se/~leo/Philosophy/argument.htm
