Konceptet är lika enkel och enformigt som det är genialt och vanebildande. Ett lagom djupt actionrollspel med oändliga grottor, massor av föremål och flerspelarläge. Känslan av déja vu lägrar sig likt Lützendimma kring spelsoffan när jag stoppar in Champions of Norrath i CD-släden. Är det inte Dark Alliance? Jo, fast lite bättre.
Vi har väntat länge på Champions of Norrath här i Europa. Spelet har försenats i omgångar och vi recenserade redan till majnumret av tidningen. Efter att ha blivit klara med Baldur’s Gate: Dark Alliance lämnade utvecklaren Snowblind Studios Dungeons & Dragonsvärlden för att istället göra ett liknande spel i Everquestuniversumet. Det märks tydligt och är absolut inget negativt. Istället för att bygga om konceptet från grunden har Snowblind byggt på och förbättrat konceptet. Handlingen i Champions of Norrath är relativt simpel, du skapar din karaktär från fem klasser och blir hjälten som ska vända striden mot ondskans krafter i Norrath. Det är ingen blodigt allvarlig handling utan den blandas upp med lite humoristiska inslag vilket är klart positivt. Den upplevs närmast som ironisk och du kan klicka förbi alla mellansekvenser om du vill. Du missar egentligen inte mycket. Information till uppdragen kan du läsa dig till i menyn.
Din hjältesaga blir en jakt på en mystisk och gigantisk "orchhövding". På vägen måste du förpassa gigantiska myror, vampyrer, grodmän, slavdrivare, orcher, odöda, troll, skalbaggar och spindlar till små pölar på grott- och slottgolven. Oftast en relativt enformig sysselsättning, som dock motiveras av föremålen som dessa fiender bär på sig. Vissa kanske irriteras av slumpmässigheten bakom vilka föremål som dyker upp, men det är samtidigt väldigt spännande att se vilka förmågor som ett visst svärd, en rustning eller några vampyrtänder kan tänkas ha. Dock är det lite surt att det kommer så många värdelösa föremål när man nåt en bit in i spelet. Man måste ju plocka upp och kolla vad det är och nio gånger av tio eller oftare kastar man genast bort det. Varje vapen eller rustning kan uppgraderas med fyra "stenar", som exempelvis kan ge en magisk förmåga till ett vapen, öka din styrka, ge dig hälsa eller liknande. Ett bra vapen är viktigt, men att ha riktigt goda uppgraderingar kan faktiskt vara ännu viktigare. Detta gör att även om du hittar ett vapen som i grunden är bättre än det du använder så är det första vapnet antagligen klart bättre om du uppgraderat det på ett klokt sätt. Det är också klokt att spara uppgraderingsstenarna så att du kan biffa upp ett nytt kraftfullt vapen direkt när du hittar det. Totalt skryter man om över 10000 föremål, en siffra som med tanke på alla kombinationsmöjligheter känns klart rimlig. Antalet är dock inte så viktigt för uppgraderingssystemet gör att det inte är värt att hela tiden byta vapen och rustning.
Äventyret är relativt långt och när du spelat igenom det en första gång låses nästa svårighetsgrad upp där du fortsätter med samma karaktär. Jag skulle uppskatta att jag lågt räknat haft minst femtio underhållande speltimmar med Champions of Norrath under våren och då har jag naturligtvis inte testat alla olika spelmöjligheter och karaktärer fullt ut. En sak som irriterade mig lite var att de sista nivåerna och områdena var relativt korta och inte speciellt komplexa. Det kändes nästan som de första grottorna var mer svårgenomträngda vilket var lite negativt. Tre svårighetsgrader, fem radikalt olika klasser att spela med, flerspelarläge både online och offline ger en närmast löjlig hållbarhet om man nu inte skulle bli lite trött på bristen av variation på striderna. Några negativa aspekter är att onlineläget inte är speciellt välintegrerat och att sparsystemet lämnar en del i övrigt att önska. Jag testade också den lite buggiga amerikanska versionen och spelet hängde sig ett par gånger. Jag ahr tyvärr inte haft tillfälle att testa den europeiska versionen lika fullständigt. Hursomhelst så störde buggarna inte mig speciellt mycket och att spelet hängde sig två gånger utan laddning mellan nivåer må vara hänt. Det är en vacker värld som Snowblind har skapat och jag märker hur jag återvänder några timmar varje dag och det om något är ju ett tecken på ett strålande spel.