Mario Baseball är ett Mario spel som handlar om just baseboll. Man spelar baseboll med Mario och hans vänner. Spelet bjuder på många spellägen, många karaktärer och många timmar underhållning. Spela med dina kompisar och utmana varandra. Fyra spelare kan spela samtidigt. Eller du kanske föredrar att spela mot datorn och vinna nya saker till spelet.
Jag tycker själv att spelet är ganska tråkigt, det kan bero på att jag inte kan något om sporten eller att spelet är lite för svårt. Att bara träffa bollen är inget man klarar på första försöket. Annars är spelet kul att spela med kompisar och det finns som sagt väldigt mycket att göra. Spelet är bland de bästa mariosportspelen som gjorts.
Grafiken i spelet är bra, mycket snyggt gjord. Ljudet är som de flesta Mario spel, det vill säga mycket bra, med många bra låtar och roliga ljud. Spelkänslan är inget vidare, det är alldeles för svårt att spela spelet och det är i stora drag rätt segt. Uthålligheten är bra, finns mycket att göra och detta kan man spela länge. Mycket bra spel på alla fronter.
Efter att ha matats av ett lagom upphetsande intro där det framgår att ärkefulingen Bowser bjuder upp till dans i en omgång Baseball fattas ingenting annat än att dra igång spelandet. Jag behöver väl knappast nämna att uppsättningen av karaktärer är ett direkt handplock från Nintendos alla skapelser, precis som det ska vara. Däremot fattas hittills ett par kända namn, utan att behöva nämna dem.
Själva spelandet går till precis som på riktigt, i grova drag. Ena laget har en kastare och resten av grabbarna är stationerade på planen för att fånga bollen när och om den far iväg. Motsvarande lag gestaltas alltså av en så kallad striker som vid träff ska springa mellan olika stationer för glatta livet. Efter en omgång byter man sida. Så, det var en kort introduktion i baseball.
Mario Superstar Baseball försöker inte vara, eller är för den delen heller inte, särskilt realistiskt. Hela spelet genomsyras av en partystämning snarare än blodigt allvar. Men det är nog så svårt att få till ordentliga träffar för det, att över huvudtaget vinna en match är ett riktigt grovjobb. Jag lyckas helt enkelt inte rikta bollarna mer än uppåt, nedåt eller rakt fram. Så åt vilket håll de far är alltid en chansning. Så underskatta inte spelets gång, för det är svårbemästrat! Vid sidan av traditionella matcher finns en rad småspel man kan roa sig med för att låsa upp lite smått och gott. Sammantaget påminner en del om Mario Party-spelen som ni säkert känner till. Spelets skräll är förmodligen story-läget där man springer runt i en värld och varvar småspel med matcher i hopp om att kunna komponera ihop ett superlag att spöa Bowser med.
