Star Wars - Episode 3 - Revenge of the Sith
Om snygg grafik och en tung licens var allt som krävdes för ett bra spel skulle Revenge of the Sith regera galaxen. Men ögongodiset till trots är det ett tunt spel.
När Star Wars-febern är som värst, några veckor innan premiären av den sista filmen, släpper tillverkarna ett spel med samma namn för att fansen ska få lite att gotta sig åt under tiden. Och för att de själva ska kunna mjölka pengakossan på ytterligare några miljoner dollar. Såklart.
Vi har börjat bli vana vid, och trötta på, att det alltid ska göras ett spel som bygger på filmen med samma namn. Det är nästan lika unikt att ett spel som bygger på en film överträffar sin förlaga som att en film överträffar en bok som den bygger på. Det finns undantag men Star Wars Episode III – Revenge of the Sith är inte ett av dem.
Mycket svärdsvingande
Fansen bjuds omgående på lite klipp direkt från filmen i en actionladdad inledningssekvens. När filmscenen slutar får vi ta vid och styra Anakin och Obi-Wan när de svingar sina lasersvärd genom spelets första kapitel. Duon har även sidekicken R2-D2 till hjälp men tyvärr får vi aldrig ta kontroll över allas vår favoritrobot.
Det blir mycket svingande med lasersvärden i de första banorna men allt eftersom spelet utvecklas gör även våra karaktärer det. I slutet av varje kapitel tilldelas vi ett antal poäng beroende på hur duktigt vi slagits och dessa poäng kan vi själva välja att fördela på ett antal olika egenskaper till våra karaktärer.
I sololäget kan man bara spela en karaktär i taget och man får inte välja vem. Vart annat kapitel är Anakins och vart annat är Obi-Wans. På så sätt utvecklas kataktärerna nästan lika snabbt. Snart har vi lärt oss att utnyttja Kraften till att lyfta upp objekt och fiender i luften och kasta dem en bit bort, eller till att göra avancerade hopp-attacker mot alla ondskefulla robotar i vår väg.
Spoilervarning
Det är gott om ondskefulla robotar att öva sin teknik på – väldigt gott om dem. Det är här spelet blir enformigt. Banorna skiljer sig inte nämnvärt från varandra och nästan alla har samma slutmål: Ta kål på fienderna och öppna den låsta dörren. Det enda man får ut av dessa kapitel är kramp i händerna av den alltför komplicerade kontrollen och en ny filmsekvens som avslöjar lite mer av filmens handling.
Filmsekvenserna har alldeles för låg ljudnivå för att man ska kunna uppfatta vad som sägs. Och innan man hunnit höja ljudet är sekvensen över och man kastas rätt in i nästa kapitel. Då och då får man möta en boss i en lite mer avancerad kamp där ens krafter sätts på prov en aning. Dessa bossar är karaktärer från filmen och även här avslöjas en hel del av filmens handling. Spoilervarning utfärdad alltså.
Kort och begränsat
Revenge of the Sith innehåller bara 16 kapitel, samtliga snabbt avklarade då spelet är av det enklare slaget. Banorna är linjära och det finns inget utrymme för upptäckarglädje då man har en ytterst begränsad yta att röra sig på. Ett kapitel tar mellan tio och trettio minuter att spela igenom och man varvar hela spelet på en till två halvdagar, trots olika svårighetsgrader.
Det finns några bonusuppdrag att spela om man lyckas hitta de illa dolda hemlisarna på varje bana, men det är inget extraordinärt. Inte heller är flerspelarlägena värda att lägga någon större möda på. Man kan antingen samarbeta i banor som man först måste låsa upp i sololäget eller så kan man fajtas med lasersvärd mot en polare. Gäsp.
Filmsekvenser av världsklass
Grafiken är hygglig. Givetvis är filmsekvenserna av världsklass men omgivningar och fiender är också välgjorda. Även om ansiktena på huvudkaraktärerna är uttryckslösa och stela så har de ett ganska välutvecklat rörelsemönster. Det ser tidvis riktigt bra ut när de strider med sina lasersvärd. En otroligt störande detalj är att man inte kan röra kameran, något man nästan tar för givet i alla actionspel av idag.
Ljudet är dock under all kritik. Rösterna är ständigt för låga, trots att de är satta till max, både under själva spelet och i filmscenerna. I ett kapitel tvingades vi dessutom lyssna till ett brölande ljud som i och för sig kan ha varit ett fabrikationsfel men som ändå sänker betyget och gör oss än mer tveksamma till kvaliteten på denna produkt.
Speltillverkarna har fått välförtjänt kritik för att spelet innehåller en massa avslöjanden om filmens handling. Har man inte sett filmen bör man nog vänta med att spela spelet, eller inte spela det alls. De enda som kan ha någon större behållning av det är de mest inbitna fansen, vi andra roas lite lätt i några timmar. Sen byter vi till ett riktigt spel.
Star-Wars Revenge of the Sith är ett action-spel som bygger på filmen som hade premiär 19 Maj. Du spelar som Obi-Wan Kenobi eller Anakin Skywalker, beroende på uppdraget.
--Single Player--
De fyra första uppdragen handlar mest om att eliminera droider i en kryssare.
Sedan får du möta Count Dooku.
Single Player-läget fungerar helt OK, men är lite för enkelt om man är erfaren av såna här spel. Kameran är snett uppifrån. Många har också innan spelet släpptes klagat över att tillverkaren LucasArts inte valde den omåttligt populära spelmotorn från Jedi Outcast.
Man kan låsa upp flertalet roliga bonus-banor, med t ex Yoda...
--Two Players--
I det här läget kan man antingen välja "Cooperate" eller "Duel".
Cooperate-banorna är precis som de låter - den ena spelaren spelar Obi-Wan och den andra Anakin. Dessa låses upp i Single Player.
I Duel strider man mot varandra med karaktärer som man låser upp i Single Player, och banor som man också låser upp där.
Two Player-läget funkar mycket bra, synd bara att det finns snäppet för få Cooperate-banor.
Man kan också titta på upplåst Fan art, alltså konstverk till ära till filmen.
Grafiken till det här spelet var bra, men inte det första man tänker på.
Ljudet till det här spelet var, som till de flesta SW-spelen, mycket bra. Ljussabels-svingningar, laserpistols-skott och bra musik.
Star-Wars känslan var påtaglig, men ändå inte. Att man ska behöva sticka ljussabeln fyra-fem gånger genom en Super Battle Droid för att den ska sprängas känns inte realistiskt.
Jag ger spelet en sjua, det var ett bra spel för att vara ett vanligt SW-spel, men inte lika bra som ovan nämnt Outcast.
