ett annat ord för pkk ''bergsturkar''
lite om kurdistans historia:(från wikipedia!)
Dagens Kurdistan var under den tidiga antiken mediskt, Mederna erövrade staden Assyriska furstendömets huvudstad Ninive år 612 f.Kr. och blev härskare i området men Medien erövrades av perserna år 550 f.Kr. Inte långt efter Persernas erövring av Medien på 600-talet anammade de flesta kurder islam som idag är majoritetsreligion i område Kordiene var ett kurdiskt kungarike under Romarriket, denna vassallstat omfattade en liten del av norra Kurdistan, Turkiet.
Kronologi [redigera]
1000-talet - Ayyubi dynastin grundas av Saladin
1000-talet - dynastin marvaniderna grundas av Marwan
1100-talet - Kurderna tvångskonverteras till islam.
Saladin Ayyubi1806-1808 - Babanupproret lett av Abdurrahman Pasha ([1], p.9).
1829- Cîzreupproret
1833 - Prins Mohammad av Sorans uppror ([2], p.9).
1837 - Yezidiuppror och Sîncaruppror.
1843 - Det första Botanupproret och Bedir Khan Beys uppror.[3]
1843 - Culemergupproret
1847 - Bedir khans uppror ([4], p.9).
1855 - Yezdan Shers uppror ([5], p.9).
1880-1881 - Shaikh Ubeydullah av Nehris uppror mot Qajarerna.[6], [7]
1896 - Kurdiskt kavalleri tar del i en turkisk massaker på armenier i staden Van. För att förstå dessa gränsstrider måste man gå långt bakåt i tiden.
1915 - Osmanskt och kurdiskt kavalleri tar del i armeniska folkmordet, som även drabbade assyrier, och greker. Omkring 1.5 miljoner dog till följd av övergreppen och massakerna.
1916, Det första Dersimupproret i maj månad.
1919, 11 maj - Elî Bati-upproret
1919, 21 maj - Mahmud Barzanji-upproret
1919-1922 - Ismail Simko-revolterna i östra Kurdistan, Iran.[8]
1920 - Koçgirîupproret i norra Kurdistan, Turkiet..
1920 - Freden i Sèvres leder till att Kurdistans gränser definieras.
1921 - Den nya staten Iraks territorium överlappar Kurdistans.
1923 - Det nya Turkiets territorium överlappar Kurdistans.
1922-24 - Kurdiska kungariket
1924, 4 september - Beytüşşebabupproret
1925, 14 februari-31 maj - Shaikh Said Piran-upproret
1925 - Första kurdiska upproret i Turkiet
1926, 21 januari - Hazro-upproret
1926, 16 maj - 17 juni pågick det första Agiri-upproret i norra Kurdistan, Turkiet. Dessa kom att till slut bli ett flertal uppror och samlades ihop till benämningen Ararat-upproren.
1926, 7 oktober - Koçuşağı-upproret
1927, 26 maj - 25 augusti - Mutkî-upproret.
1927, 13 September Det andra Agiri-upproret
1927 - Biçar-upproret
1928 - Sason-, Perwarî- och Kozluk-upproren
1929, 22 maj-3 augusti - Zîlan-upproret
1929, 6 juli - Asi Resul-upproret
1929 - Tendûrek-upproret
1930, 26 maj - Savur-upproret
1930, 20 juni - Zeylan-upproret
1930, 21 juli - Oramar-upproret
1930, 7-14 september Det tredje Agiri-upproret.[9]
1930, september - Det andra Mahmud Barzanji-upproret
1930, 24 oktober - Pülümür-upproret
1931, November - Shaikh Ahmed Barzani-upproret
1937, 21 mars-1938, 16 juli; Det andra Dersimupproret i norra Kurdistan, Turkiet.
1941-1944, Hama Rashid-revolter i östra Kurdistan, Iran.
1946 - Efter de allierades ockupation av Iran under andra världskriget uppstår en kurdisk stat, Mahabadrepubliken, på sovjetockuperat område i Iran och Azerbajdzjan. När Sovjetunionen drar sig tillbaka krossas republiken av Irans regering.
1958 - Iraks konstitution erkänner två folkgrupper - araber och kurder.
1961, 11 september; Strider mellan kurdisk guerilla och irakiska regimen
1979 - Islamiska revolutionen i Iran. Kurderna misslyckas med att uppnå självstyrelse. PKK bildas.
1984 - PKK börjar utföra väpnade attacker i Turkiet och andra länder.
1988 - Gasattacken i Halabja. Iraks krigsmakt använder stridsgas mot civila kurder och dödar över 5000.
1991 - Gulfkriget. Ett kurdiskt uppror uppmuntrat av USA slås ner, och två miljoner kurder drivs på flykt från Irak.
1991 - Turkiet upphäver förbudet mot kurdiska språket.
1991, Strider i södra Kurdistan, Irak.
1992 5 mars Strider i Rania
1992 5 mars Strider i Suleymani
1992 21 mars-22 mars Strider om Kirkuk
1994 - Leyla Zana, ledamot i Turkiets parlament, talar på kurdiska i parlamentet och förespråkar kurdiskt självstyre. I samband med detta döms hon till 15 års fängelse.
1999 - Abdullah Öcalan arresteras på Greklands ambassad i Nairobi.
PKK byter namn till KADEK.
2003 - USA och dess allierade invaderar Irak.
2005 - 12 mars, bryter ett kurdiskt uppror ut. upprorets slås ned med järnhand. Regimen i Syrien delar ut vapen till arabiska stammer som också slåss mot civila kurder. sytematiska övergrepp sker, arabiska milismän i samarbete med syrisk militär rånar kurdiska hus och butiker som ett slags kollektivit bestraffning
2005 - De kurdiska partierna PUK och PDK väljer att slå sig samman och bildar regering tillsammans. Folket röstar fram Masoud Barzani som Kurdistans förste president.
2006 Irakiska Kurdistan (norra Irak, södra Kurdistan) har sedan flera år total självstyre och ses som Iraks säkraste område. Nya byggnader är ständigt under konstruktion.
2007, Turkiet påbörjar sin jakt efter PKK-anhängare och går in med styrkor i
södra Kurdistan, Irak.
Kurdistans historia under 1800-talet [redigera]
Under Osmanska riket fanns 1860-1867 en provins med namnet Kurdistan, geografiskt motsvarande den osmanska/turkiska provins som från 1867 i stället hette Diyarbakır.
Kurdistans historia under 1900-talet [redigera]
Kurdiskt styre under 1900-talet [redigera]
Kurdiska kungadömet [redigera]
Kurdiska kungadömets flaggaDå Osmanska Riket föll samman så upprättade kurderna i södra Kurdistan i norra Irak en semi-självständig stat.
Detta formades till ett kungadöme som varade mellan september 1922 till upplösningen i månaden juli, året 1924.
Röda Kurdistan [redigera]
Röda Kurdistan (Kurdistana sor, Kurdistanski Uezd) är en historisk autonomi som upprättades i Azerbajdjan av Lenin år 1923. Röda Kurdistan blev officiell den 7 juli 1923 enligt ett beslut från en sovjetisk specialkommiteé men upplöstes den 8 april 1929. Denna autonomi upprättades på icke-kurdisk mark som man idag inte anser tillhöra Kurdistan.
Den 30 maj 1930 återupprättades Röda Kurdistan än en gång med staden Lachîn som autonomins huvudstad med fler distrikt än första gången autonomin upprättades. Denna gång existerade autonomin två och en halv månad innan den upplöstes den 23 juli 1930
I Lachîn trycktes och publicerades tidningen "Soviet Kurdistan" 1931 för första gången.
Araratrepubliken [redigera]
[Araratrepubliken] (även kallats Agri-upproren) var en självutropad kurdisk stat och upproret leddes av general Ihsan Nuri Pasha. Efter en rad uppror och sammandrabbningar utropades Araratrepubliken år 1927 under pågående uppror runt omkring i norra Kurdistan i östra Turkiet.
Araratrepubliken existerade i 3 år till den 17 september 1930 då den slogs ner av 66 000 turkiska soldater och 100 flygplan ur det turkiska flygvapnet, därefter uppluckrades Araratrepubliken och häxjakten efter de ansvariga för republiken påbörjades. Det slutade senare, efter republikens upplösning med att turkiska styrkor halshögg de ansvariga för att avskräcka lokalbefolkningen för att göra något liknande igen.
Den kurdiska flaggan som viftades under upprättandet av Mahabadrepubliken, denna är den officiella kurdiska flaggan sedan dess.
Mahabadrepubliken [redigera]
Efter Teherankonferensen kort efter andra världskriget upprättades med sovjetiskt stöd en kurdisk republik med Mahabad som huvudstad, republiken kom att kallas Mahabadrepubliken. Republiken utropades den 1 januari 1946 med Qazi Muhammad som president. Mahabad blev dock kortlivad då nationella styrkor snabbt trädde in och återupprättade iransk kontroll efter att det sovjetiska stödet upphört. Flaggan som idag används av kurderna som Kurdistans flagga härrör från Republiken Mahabads flagga.