Hoppa till innehåll

Rollspela


Scones

Rekommendera inlägg

Oint stötte sig mot Tulgahr och svingade sin yxa och klöv huvud efter huvud. Han sa sedan ansträngt:

- Jag känner ingen direkt smärta, men jag kan inte titta på min egen ytteraxel..Ja har för breda axlar, kan du titta och se hur stor skadan..

Han han inte säga det sista för han såg att dom nu hade börjat lägga stenar i slungan. Han hoppade över dom döda svartalvskropparna och forsatte svinga sin yxa för att kunna ta sig fram. När han väl var framme började han känna smärta i axeln. Han struntade i smärta och kastade sin yxa med all sin kraft mot det tjocka repet på Slungan.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

  • Svar 383
  • Skapat
  • Senaste svar

Ledande medlemmar i detta ämne

Ledande medlemmar i detta ämne

OOC: Alltså, deiwos... Du är väl lite väl mäktig nu, tänk på att Svartalverna inte är bara "smör".

 

IC: Fenghis drog ut svärdet ur skidan på ryggen och med ett kraftfull krigsrop svingade han svärdet mot en ridande svartalv. Svartalven fångade upp stöten med sin sköld. Svartalven var mäktigt byggd och puttade tillbaka Fenghis svärd. Fenghis undvek ett sving från Svartalvens klinga och drog smidigt svärdet längsmed marken och slet av riddjurets fot. Med ett väldigt vrål föll riddjuret på knä framför Fenghis. Svartalven slungades av riddjuret av ett kraftigt svep från Fenghis svärd. Svartalven reste sig snabbt upp från den snötäckta marken och riktade en stöt mot Fenghis. Svartalvens arm slets itu av ännu ett mäktigt svep från Fenghis och med ett annat lämnade svartalvens huvud hans axlar.

 

Det hade varit länge sedan som Fenghis hade känt sånt nöje. Ett par ridande svartalver samlades i en grupp som kom spingandes mot honom. Fenghis visste att han inte skulle klara av dem själv och vände på klacken och sprang mot katedralen. Uppe vid horisonten kunde man se hur svartalvernas ledare tvingade fram ännu fler krigare. Det kanske var fler än någon hade kunnat föreställa sig.

Redigerat av Kanji
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Oint tittade upp och såg att han hade lyckats! Yxan hade träffat och kapat det tjocka repet.

Han hörde ett stön och tittade bakom sig. Där stod Tarloc och hånlog och tittade ner på Tulgahrs kropp. Han tittade upp mot Tarloc igen och skrek:

- Först min far och nu min vän! Du din jävel. Du ska få smaka på Järnhands Järnhammare!

Oint tog tag i den lilla hammaren han i ett band runt halsen, han svepte upp den mot den svarta himlen och uttalade ett par ord på ett gammalt dvärgspråk få kunde.

Hammaren började lysa som själva solen och växte till en stor mäktig hammare.

- Oh ja, min far gav mig denna kraften. skrek han åt den förbluffade Tarloc.

Med ett hopp flög han fram med hammaren i luften mot Tarloc.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

När Teeth såg Oint anfalla Tarloc vrålade han ''SLÅ INTE IHJÄL HONOM! HAN FÖRTJÄNAR NÅT ALLDELES EXTRA!'' samtidigt som Kal-Torak slet upp halsen på en svartalv, sedan kastade han ett eldklot mot resterna av slungan vilket fick den att explodera i ett hav av eld som brände dem närmaste.

Redigerat av deiwos
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Tarloc undvek Oints hammare genom att helt enkelt gå upp i rök och komma fram 2 meter bort.

- Tror du verkligen att en stor tung hammare kan skada snabba mig? skrattade Tarloc lömskt.

Oint sprang mot han men samma sak hände igen, och igen, och en fjärde gång också.

Tarloc log och sa:

- Visst är det kul med kurragömma din fete dvärg.

Oint hoppade fram och använde alla sina krafter för att slå mot honom. Men samma sak hände igen.

Oint föll till marken av utmattning och låg kvar, tittande upp mot Tarloc leende och sa:

- Än är jag inte död. Kom igen stryp mig då! JAg har hört att det ska vara den mest plågsamma döden!

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

När Teeth såg att Oint höll på att besegras av Tarloc manade han på Kal-Torak och red mot honom bakifrån samtidigt som han slog mot honom med sin yxa från höger angrep Kal-Torak hans vänstra häl sena. Men på något underligt sätt lyckades han glida ducka och flytta foten samtidigt så att det enda som skadas var hans päls mössa

Redigerat av deiwos
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Oint låg ner med blod pulserande ut ur sin högra axel och lyssnade på vad Tulgahr och Tarloc sagt. Sen manade han på Tarloc igen.

- Kom igen! Stryp mig då din best! Eller du vågar inte döda mig kanske? Kanske du e rädd för att smutsa ner dina vackra händer?

Jag e ju Ragnar Järnhands son..Jag borde väll dödas först?

Oint skrattade högt och tog sedan ner armana och la dom på sin midja.

 

Tarloc gick fram och skrattade högt:

- Jasså din sista önskan är att bli strypt till döds sa han och la händerna om Oints hals. Såklart ska jag uppfylla din önskan.. Oint jänhand, son av den svage Ragna..

Fler ord han ej komma från hans mun för Oint hade snabbt dragit fram sina två knivar han hade runt midjan och huggt båda in i Tarloc's rygg. Dom stack nu båda fram ur hans bröst och var blodröda.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

I ursinne eftersom det inte var han som dödade Turlac gick Teeth jätte vild bärserk, slängde eldklot till höger och vänster använde två stycken yxor som han högg huvudet av svartalver med just när han höll på att bli oringade kom hans varg rittare till undsättning och slaktade många av dem som stod runt honom sedan började dem slå sej tillbaka eftersom Teeth hade ridit alldeles för långt in i svartalvernas led och var nästan helt utpumpad. dem började sakta slå sej i riktning mot Oint och Tulgahr.

Redigerat av deiwos
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Oint hade inte mycket krafter kvar i kroppen, men han tänkte på vad som skulle hända om han inte fick bort dom därifrån.

Han reste sig sakta upp och tog tag i Tulgahrs armar. Han hängde upp Tulgahrs armar på sina axlar och började släpa iväg honom så snabbt han kunde medans han tänkte:

- Snälla Nymfo kom hit, jag klarar det inte mycket längre.

 

Han tittade bakåt och började se en hel hord av svartalver komma springande mot dom.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

OOC:Sorry om ja inte riktigt ahr varit med.

IC:Nymfo som stred mot svartalverna såg plötsligt dom skadade Oint och tulgahr.

-OINT!TULGAHR!Skrek han.

Han sprang fram det snabbaste han kunde och brydde sej itne om nått anant.

Hna ställde sje bredvid den skadade Tulgahr och började rappla varser.

-Du måste skydda mej Oint.

Annars är det förmodligen slut för både dej och Tulgahr.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Gå med i konversationen

Du kan skriva nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Svara på det här ämnet...

×   Klistrade in som rich text.   Klistra in som vanlig text istället

  Endast 75 emojis är tillåtet.

×   Din länk har automatiskt inbäddats.   Visa som en länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigeraren

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller infoga bilder från URL.

×
  • Skapa ny...