Rollspela

[Scones]

Oint blev så förvånad att han bara trillade ihop. Sen skrockade han fram:

- Men varför..Varför dödade du inte mig direkt? För rädd för att tampas med mig när jag inte är försvagad av en brand också? Du är patetisk.

[Scones]

Oint förstod vilket ärofullt ögonblick detta var för Tulgahr. Han kunde bara inte störa så han sa lugnt medans han greppade sitt enda vapen, den lilla blodröda yxan:

- Han är din, jag tar de andra.

Och med ens sken ett ljus upp över hela skogen och den lilla trähammaren förvanlades till den ståtliga järn hammaren.

- Den här e för Ragnar! skrek han medans han svingade sin hammare mot fejkalverna. Dom var en lätt match för inga var beväpnade..Men då hörde han det igen. Ett skrik, mycket kvinligare än det förra. Men nu var det ingen brand. Några svartalver hade omringat en alvkvinna som klättrade längre upp i ett stort träd för att undvika dom.

Oint sprang allt vad han orkade med sina små ben mot svartalverna samtidigt som han drog fram sina knivar. Han kastade sig över svartalverna upp på träd samtidigt som han klättrade uppåt med sina knivar inborrade i trädet. Han nådde kvinnan och sa:

- Lugn. Håll fast i min rygg och titta inte ner.

[Snookis]

Stomp hade börjat undra vart Oint och Tulgahr gick nånstans för dom hade varit borta i en timme nu.

[kola_king]

Esteran var inte tillsammans med resten av gruppen. Han hade hört något och var på väg genom skogen. Oint hade beordrat att alla skulle stannna med gruppen, men när han hört ljudet av strid och skrik kunde han inte bara stå kvar. Han hade lämnat gruppen med ordet:

- Öster...

Han rörde sig kvickt genom trädkronorna, ända tills han kom fram till byn. Han såg Tulgahr slåss mot sig själv, iallafall var det så det såg ut. Men när han såg Oint slå ihjäl några alver fylldes han av vrede. Han skulle just fälla Oint med en pil när han såg att det inte var riktiga alver. Istället riktade han bågen mot dem och avlossade en pil.

[deiwos]

Teeth blev uttåkad medans han väntade på dem andra och började att reparera sin ringbrynjerustning, när han var klar med det så kom kal-torak tillbaka med ett rådjur som hann dela på mitten gav hälften till kal-torak och började tillaga resten. när han ätit upp började han följa efter esteran.

[Scones]

Oint satt uppe i trädet obeväpnad och med en alvkvinna på ryggen. Hon var 2 huvuden längre än han och hennes hår glänste som guld fast det var natt.

Oint kastade sig mot ett närliggande tak och grepade tag i skorstenen för att inte kasa ner. Han såg att Esteran hade kommit för att hjälpa så han satte ner alven på skorstenen och skrek glatt:

- Har du möjligtvis ett extra vapen en obeväpnad dvärg skulle kunna få låna va?

[Scones]

Oint hoppade ner från taket och sprang fram till Tulgahr, stälde sig med ena foten på armen och andra i marken och sa:

- Det här kommer nog göra lite ont..Men du får en öl o stilla smärtan med sen.

Sen ryckte han loss spjutet ur armen på han och stormade mot Tarloc som var påväg mot Esteran och skrek:

- Den här e för Ragnar!

[Snookis]

Stomp såg att både esteran och teeth gick ifrån gruppen så han följde med dem.när dem kom fram dit där tulgahr och tarloc förvandlade han sej till björn och började slita huvudet av fusk alver.

[Kanji]

Fenghis följde självklart med resten till Tarloc och Tulgahr samt Oint. Han kände sig en aning vilsen eftersom han inte hade någonting att göra. Plötsligt kände han vibrationer i marken. Han la sig ner med örat mot marken. Det kändes som om någon eller några var på väg hit. Det kanske var fler stentroll, eller Skogstroll kanske. Det skulle inte dröja inte länge förrän de kom hit.

- Oint, Tulgahr... Det är några på väg hit! Vi bör retirera!

[Snookis]

Stomp satt nu och åt på en av de 4 alverna som han hade dödat samtidigt som han titade spänt på vad dom andra höll på med. han såg att tulgahr blöde kraftigt från ett både djupt och stort sår i armen,han gick fram och tryckte båda händerna mot såret i 10 sekunder.När han tog bort händerna var såret borta.Stomp satte sig ner och fortsatte äta på en alv men var lite yr nu för det tog på ganska mycke kraft att hela djupa sår.

Redigerat 9 Januari 2006 av Knas-bollen

[Scones]

Oint kollade upp efter sin miss mot Tarloc och skrek:

- Nej Fenghis! Vad som än kommer håll dom borta från mig, Esteran och TUlgahr! Stomp du hjälper han!

Oint vände sig om för att än en gång möta Tarloc som stod bakom honom.

[Kanji]

Fenghis nickade mot Oint som en bekräftelse att han hörde. Månskenet färgade klingan på hans svärd blått när han slet det ur skidan. Han började springa i riktning mot var han trodde att anfallarna kom ifrån. Efter ett tag kunde han se skepnader reflekteras i vattnet. Det var Stentrollens mindre bröder, Skogstrollen.

Redigerat 9 Januari 2006 av Kanji