Kommentar: Det är nu mera allmänt känt att Catwoman är en av det minst uppskattade som film och spel. Jag hittade en på rea och tänkte att jag skulle ge er fuskare en inblick om den var så dålig som rykterna. Tyvärr är den verkligen dålig!
Handling:
Man är en läderbeklädd skurk vid namn Catwoman, och ens vapen är en piska och smidighet. Man går runt New yorks bakgator och gör uppdrag vilket från början är riktigt kul det ända som märks redan från början är den dåliga handkontrollen.
Grafik: Efter ett tag kommer man i fund med den usla grafiken, då börjar man förstå hur dåligt spelet är. Karaktärerna är för små, och det känns som att man zoomat ur för mycket, men den allra största defekten är proportionerna på ansiktena som är helt ologiska.
Spelkänsla: Den är ett stort plus i spelet utan den hade den varit en klar minus, det är något underbart med att piska vettet ur hjältar.
Hållbarhet: Den är rätt lång men under tiden man spelar den kan man somna till lite.
Det känns som om man har myror i bena och vill bara stänga av.
Helhet: Jag köpte den för 49:- kronor vilket den är värld men över hundra lappen skulle jag inte betala för denna. Det bara luktar rea hyllan om denna.
Catwoman baseras på Warner Bros senaste film med antihjältinnan Catwoman, spelad av Halle Berry, som längtar efter hämnden mot dem som skapade henne. Innan Catwoman var hon Patience Phillips, en ung blyg kvinna jobbandes på det stora företaget Hedare Beauty Design som designer. När hon en kväll fick höra att företaget forskade illegalt blev hon jagad och avrättad för att ingen fakta skulle läcka ut om företagets handlingar. Hennes död lockade till sig en egyptisk katt som återupplivade henne som Catwoman, som bonus fick hon kattens styrka och smidighet men också nackdelar såsom ett stort sug efter mjölk. Hon blev en diamant- och juveltjuv. Hurra!
Med denna lilla introduktion på recensionen fick ni reda på mer om själva handlingen om spelet, och filmen, än vad spelet vill berätta. Spelets så kallade mellansekvenser som är till för att föra spelets handlig fram är få, informationen i dem kort och innehåller oftast onödiga men stöddiga repliker från vår vän i svart läder.
Efter en bra inledning till spelet där Catwoman tar hand om ett gäng diamantrånare i en juvelbutik samt en och annan diamant till sig själv kastas hon in i en jakt mellan polis och katt. De två första banorna är där för att ta det lite lugnt och för att på samma gång lära spelaren hur spelet fungerar. I första banan får man snabbt reda på hur man slåss, som för övrigt är capoeira med piska. Med den högra analoga spaken gör man alla slag och sparkar och beroende på om man står eller hukar sig gör hon olika attacker. Det tråkigaste med denna utformning av kontrollen är att fighterna blir alldeles för enkla för sitt eget bästa. Den ger helt enkelt inte den utmaning man själv är ute efter eller den utmaning som spelet skriker (läs ”Meow meow!”) efter. Är spelaren ovan vid actionspel och kanske en nybörjare på tv-spel kan fightsystemet däremot vara en ängel. Om vi går till banan därefter där det mer eller mindre gäller att lära sig Catwomans smidighet och styrka för att förflytta sig är det bra med kattens alla nio liv. Hon kan springa uppför väggar, svinga sig mellan stolpar, hoppa metervis horisontellt och vertikalt, klättra i stängsel och använda sig av sitt kattsinne som mer eller mindre fungerar som att lukta till sig fotspår och andra ledtrådar på banorna som ofta fungerar som stora pussel.
För att komma till Catwomans problem kan vi börja med hennes motorik. Hon har allt för svårt för att göra det man vill. Kontrollen är inte den bästa, för jag antar att det är kontrollen det är fel på och att det inte är hon som revolutionerar mot spelet och spelaren, och dels hänger det en del på kameran som inte ger de bästa vinklarna i svåra situationer som gör att man inte ser avstånd och detaljer tillräckligt bra.
I slutet av varje bana räknar spelet ihop de diamanter man plockat åt sig och möjligheten finns att köpa nya färdigheter till Catwoman. Det finns några fina färdigheter, som att använda piskan och ta vapnen ur fiendens händer, men många av färdigheterna känns onödiga.
Det absolut bästa i spelet är grafiken som strålar med detaljer och effekter. En snygg modell av Halle i läderdräkt och snyggt kroppsarbete med fina animationer får säkert många konkurrenter att klia sina kala skallar. Redan på första banan blir man glatt överraskad när polisen sätter in allt de har mot juvelbutiken. Snyggt och spännande, men sedan finns det några områden i spelet som inte alls lockar på samma sätt. Tur då att man har Halle på skärmen hela tiden.
Spelet var värt pengarna för det kostade 228kr men jag skulle inte gett mer.
