Tiden

Jo, jag vet att hastigheten är en vektorstorhet.

Ditt andra stycke låter också vettigt. En avsaknad längd. Jag ska försöka tänka lite på vad det skulle innebära. En nyckel till att uppnå negativ fart är kanske att utvidga våra alldagliga/nutida definitoner. Jag använde ett exempel med komplexa tal utan att tänka på att det kanske var på lite högre nivå. Men man kan ta ett enklare exempel:

Vi tänker oss att endast de Naturliga talen (0, 1, 2, 3, 4...) är definerade. Om någon frågade vilka lösningar ekvationen (x+5 = 3) hade så skulle man få svaret att den saknade lösningar. Tal är definerade endast för positiva heltal (plus noll). Men en matematiker kan komma och säga att man även kan anpassa matematiken till något som han kallar "negativa" tal, genom att ge varje positivt heltal en negativ representation där avståndet från noll är lika stort men där det nybildade talet ligger på andra sidan noll så har man (något slarvigt) definerat alla de hela talen och ekvationen (x+5 = 3) skulle få lösningen: "motsatsen till 2" eller (x = -2). Genom att utvidga vårt talområde så kan vi tänka oss saker som förut var omöjliga.

Exemplet som jag i det förra inlägget använde var utvidgingen som innebär de komplexa talen. Med hjälp av dessa så kan vi definera kvadratroten av negativa tal och på så sätt lösningar till godtyckliga polynomekvationer (t.ex. andragradsekvationer).

Här är lite Off-topic info om de komplexa talen:

Grunden av de komplexa talen kallas den imaginära enheten och betecknas i . Du kan tänka den som: i = Rot(-1) (alltså kvadratroten av minus ett).

T.ex.:

x^2-2x+2 = 0

PQ-formeln ger:

x = 1 +- Rot(1-2)

x = 1 +- Rot(-1)

x_1 = 1+i

x_2 = 1-i

Talen (1 + i) och (1 - i) kallas komplexa tal.

Med hjälp av den imaginära enheten kan man även dra roten av godtyckliga negativa tal:

x^2-4x+13 = 0

x = 2 +- Rot(4-13) = 2 +- Rot(-9) = 2 +- Rot(-1)*Rot(9) = 2 +- 3i

x_1 = 2+3i

x_2 = 2-3i

Talen (2+3i) och (2-3i) är också komplexa tal.

Vi har än en gång utvidgat vårt talområde så att det som förut var omöjligt och svårt att föreställa sig nu kan beskrivas matematiskt. Ser du min poäng? Negativ fart kanske inte är definerad i nuläget, men det kan bli.

Skillnaden mellan att utveckla matematiken till något som inte finns idag och att utveckla fysiken till något som inte finns idag är att matematiken är teoretisk medan fysiken är praktisk (till en viss grad d.v.s.). :/

Nej, jag syftar på att utveckla definitonen av begreppet. Det praktiska inom fysiken måste ju såklart alltid finnas. Men det har inte kunnat beskrivas förr.

↗ till inlägget

@Wasd, din första video sa saker som jag tänkte skriva...

@Chagi, Tid är inte bara ett mått som människan har hittat på, tid är nått som alltid har funnit, för om Tid inte hade funnits, då hade inget kommit någon stans, det hade varit som en bild.

----------------------------------------------------------

Om du förflyttar dig i ljusets hastighet till ett ställe, och använder ett teleskop och tittar tillbaka till där du åkte ifrån, så kan du se dig själv åka, därför att informationen om att du åker sprids med ljusets hastighet.

 

Jag tror att man kan åka framåt i tiden, men inte bakåt. Anledningen till att man inte skulle kunna åka bakåt i tiden är att om du åker bakåt i tiden och gör något mot dig själv, så kommer den "Du" du gör det mot göra det igen, för han kommer ju göra samma saker som du har gjort/gör/kommer göra, och det betyder att allt som händer har hänt, och kommer hända igen, och det kommer hålla på så i all evighet( Ung det som händer i Harry Potter 3).

 

EDIT: Förklarade så bra jag kunde, men om någon inte fattar, så ska jag försöka förklara bättre imon när jag är piggare.

är inte så bra på att debattera men jag tängte på det att man inte kan åka bakåt för att om man gör någonting mot sig kommer man att göra det i all evighet (ni fattar vad jag menar)

men om man nu skulle döda sin pappa eller sin mamma som någon sa är det väl så då är man väl inte född, så när man åker fram i tiden igen och går fram till sin kompis (dåvarande kompis) fråger väl kompisen ungefär "har vi träffats" eller "vem är du"

skrev så bra jag kunde hoppas ni fattar

↗ till inlägget

är inte så bra på att debattera men jag tängte på det att man inte kan åka bakåt för att om man gör någonting mot sig kommer man att göra det i all evighet (ni fattar vad jag menar)

 

men om man nu skulle döda sin pappa eller sin mamma som någon sa är det väl så då är man väl inte född, så när man åker fram i tiden igen och går fram till sin kompis (dåvarande kompis) fråger väl kompisen ungefär "har vi träffats" eller "vem är du"

 

skrev så bra jag kunde hoppas ni fattar

Kallas inte det där för "grandfather paradox"? En man reser bakåt i tiden och mördar sin pappa innan denne träffade tidsresarens mamma, och effekten av det här blir att den tidsresande aldrig kom till. Det föreslår ju att han aldrig kunde ha rest bakåt i tiden från början, vilken i sin tur föreslår att fadern överlever och att tidsresenären föds igen vilket tillåter honom att ännu en gång mörda sin far i det förflutna.

frågan är: sett från ett gudaperspektiv där man står "ovanför tiden", när är paradoxen ett faktum?

att universum slutar existera när fadern dör är självklart eftersom det inte finns någon passande framtid.

↗ till inlägget

 

frågan är: sett från ett gudaperspektiv där man står "ovanför tiden", när är paradoxen ett faktum?

 

att universum slutar existera när fadern dör är självklart eftersom det inte finns någon passande framtid.

↗ till inlägget

Japp, den här typen av paradox brukar användas som ett argument för att motbevisa möjligheten att resa bakåt i tiden.

Om tid nu är en helt vanlig dimension så borde den ju bete sig liknande de andra dimensionerna. t.ex. om du har en ljusstråle som kommer från höger (bara för att förtydliga en rumsdimensions närvaro i exemplet) och träffar en spegel kommer den "vända" och gå åt vänster. om tid vore likadant borde man kunna gå i motsatt riktning. alltså bakåt i tiden.

Kan vändingen av en ljusstråle liknas med att "rummet" vänder sig?

En annan förklaring kan vara att tidsdimensionen inte är en helt vanlig dimension. Rent logiskt sätt så skulle jag vilja påstå att rumsdimensionerna är "funktioner" av tiden. Vad som finns i varje dimension/plats ändras ju med tiden.

Problemet som jag ser det är följande:

Japp, den ser väldigt förvirrade ut.

Pilarna visar vad som ger upphov till vad. de måste inte vara korrekta men det är så jag har lärt mig det. problemet är att Tid inte är en lika självklar sak som rum och egentligen inte alls besläktad med dimensioner överhuvudtaget. det som är mystiskt är att då den fjärde dimensionen, rumtid, är mer eller mindre bevisad, så är inte tiden bevisad så vitt jag vet. men tiden och rummet skapar tillsammans rumtiden, vilket är konstigt. så man kan inte jämföra rummet och tiden i frågan om man kan resa i tiden. frågan som de flesta försöker besvara i denna tråd är om man kan resa åt olika håll i rumtiden, och det gör det hela betydligt mer komplicerat.

Om vi ska svara på frågan om vi kan resa i tiden måste vi få reda på vad tiden är. själv har jag inte hittat någon annan lösning än att det är en illusion. för att resa i ljusets hastighet etc böjer inte tiden, utan rumtiden, och frågan är vad skillnaden är.

↗ till inlägget

Pilarna visar vad som ger upphov till vad. de måste inte vara korrekta men det är så jag har lärt mig det. problemet är att Tid inte är en lika självklar sak som rum och egentligen inte alls besläktad med dimensioner överhuvudtaget. det som är mystiskt är att då den fjärde dimensionen, rumtid, är mer eller mindre bevisad, så är inte tiden bevisad så vitt jag vet. men tiden och rummet skapar tillsammans rumtiden, vilket är konstigt. så man kan inte jämföra rummet och tiden i frågan om man kan resa i tiden. frågan som de flesta försöker besvara i denna tråd är om man kan resa åt olika håll i rumtiden, och det gör det hela betydligt mer komplicerat.

 

Om vi ska svara på frågan om vi kan resa i tiden måste vi få reda på vad tiden är. själv har jag inte hittat någon annan lösning än att det är en illusion. för att resa i ljusets hastighet etc böjer inte tiden, utan rumtiden, och frågan är vad skillnaden är.

Jag har själv nyligen börjat titta lite på flervariabelanalys (matematik) där det beskrivs rum med n (n ska betyda ett valfritt antal, men det jag ser som mest intressant i det här sammanhanget är det fyrdimensionella rummet) dimensioner.

Vi säger att vi ska skapa en funktion ( vi kallar den för f ) som beskriver tempraturen i en speciell punkt i ett (tredimensionellt) rum (att jag väljer just tempraturen är inte viktigt, jag kunde lika gärna ha sagt att funktionen avläser vilken atom som befinner sig på vilken plats, men tempratur är mer överskådligt).

Vilken information behöver vi? Vi behöver veta vart denna punkt ligger såklart. Detta kan vi göra med hjälp av x, y och z koordinaterna. Alltså: f(x,y,z) = tempraturen i punkten (x,y,z). Om vi säger att vi vill avläsa tempraturen i punkten (1,3,2) så sätter vi in detta i funktionen och låtsas att vi får 20 grader. Alltså: f(1,3,2) = 20 . Nu så ska vi avläsa tempraturen en timme senare och använder samma funktion, även om tempraturen nu skulle ha ändrats till 21 grader så kommer så är ju funktionen densamma och kommer fortfarande ge 20 (funktionen får ju ingen info om tiden). Vi får inte glömma att vår funktion inte tar hänsyn till när det är, utan bara var i rummet. Av detta framgår att vi inte kan beskriva vår värld med tre dimensioner. För att få en fullständig funktion som beskriver tempraturen så måste vi ha info om tiden (annars är allt bara en bild):

f(x,y,z,t) är en fullständig funktion.

japp, men det är inte tid, det är rumtiden.

Rumtid är en sammanslagning av rummet och tiden till en enhet, där tiden bildar en extra fjärde dimension ihop med rummets tre vanliga dimensioner längd, bredd och höjd. En punkt i den fyrdimensionella rumtiden kallas en händelse.

Det var menat som ett svar på att tiden inte var besläktad med dimensioner.

↗ till inlägget

Det var menat som ett svar på att tiden inte var besläktad med dimensioner.

Jo, du skrev att tiden inte var besläktat med dimensioner. Och jag försökte visa att man i många sammanhang behandlar tiden som en dimension. Och att en tredimensionell värld absolut inte kan vara vad vi lever i.

antingen lever vi inte i en tredimensionell värld eller så är vår förståelse av matematiken otillräcklig. för om tiden inte finns och är en illusion av vår hjärna så kan kan rumtiden inte vara uppbyggd av tid och rum och måste därför bara var uppbyggd av rum och vara det samma som rummet. eller så har vi inte lyckats definiera rumtiden korrekt än.

En tredimensionell värld skulle vara en värld som vår, men bara en bild. Inget händer och vi kan inte leva. Eller så skulle vi leva i en värld med två rumsdimensioner och en tidsdimension. Inget av dessa är fallet. Eftersom vi vet att vår värld är uppbyggd av minst tre dimensioner så låter det rimligt att tiden är en dimension.