Abort är ett ämne som har intresserat mig på sistonde. Åsikterna går isär mellan de s.k Pro-Life, som ser abort som mord, oavsett hur lång tid graviditeten fortskridit, mot de som är pro-choice, som tycker kvinnan har all rätt att be om en abort inom den lagliga gränsen 12-14 veckor i många länder där abort är lagligt, 18 i Sverige och 24 i England.
Pro-Life försöker hänvisa till att embryot ska ses som liv oavsett hur långt det är utvecklat, och hänvisar aborten därmed till direkt mord, medans det i laglig mening ses som att fostret inte är värdigt att klassas som en människa innan en viss "ålder", eller när det utvecklar möjlighet att känna känslor såsom smärta. Även här går slutsatserna isär, då mycket av forskningen motsäger den andra, kan fostret känna smärta vid vecka 12? 20? 22?
Det är även mycket fanatism/radikalism i Pro-Life rörelser, såsom antändna bränder mot abortkliniker eller sjukhus där aborter utförs, till attacker eller tillochmed mord (ironiskt) mot de läkare som utför proceduren.
Är aborträtten 'bra'? En kvinnlig rättighet? Kan det ses som "mord", även under den lagliga veckogränsen? Pro-Life eller Pro-Choice? Är det bättre att föda barnet i en familj som inte vill ha det, och kanske tvingas adopteras bort av ekonomiska eller andra skäl?
Själv är jag helt klart pro-choice, men givetvis inom en vettig gräns (i fråga om veckor efter graviditetens början). Abort ser jag som en rättighet, även då det borde vara en sista utväg. Att någon blir gravid med ett barn som de inte kan ta hand om eller inte vill ha är idiotiskt och högst beklagligt, men det händer, vilken rätt har man egentligen att tvinga denne eller familjen att ta det ansvaret som kan leda till att föräldrarna, och därmed barnet, lider?
Vad tycker ni?