Proccito

125 ;) 5 x 5 x 4 = 100 :P

Jo, jag är ganska bra på gitarr, och brukar sitta och spela på den ibland. Men då springer dom bara och stänger dörren för mig. Och dom är ju såååå duktiga på att spela fiol, och spela gitarr och sånt. Killen som kallar mig kort frågade om han fick spela på min gitarr. Han sög inte, men han var inte alls bra heller. Gick in på mitt rum, och lyssnade på musik då för att jag inte ville förstöra min hörsel. När jag får tillbaka den "Hade han stämt den för den lät fel" och då blev det dags för mig att stämma om alla strängar -.- Jo men jag menar vart han bor när han pluggar menar jag. För att fråga vart han bor i allmänhet, när han är hemma, är ju inga problem :P

Det finns bara 6 klasser i skolan jag går på, 2 1or, 2 2or, 3 3or, och det är två linjer på skolan, så det är en klass per linje och årskurs :/ Btw så är det bara dom i huset som är det jobbiga (Vi bor i varsitt rum med egen toa, och vi delar på kök) men i klassen är det inga större problem. Har btw fortsatt prata med killen i matsalen, men dock vet jag inte vart han bor, känns lite för påträngande att fråga. Angående det första du skrev, "rollen som hackad".' Så har det varit i hela mitt skolliv, hade en kille som skyllde allt på mig, och det blev en jävla många samtal hem fast jag inte hade gjort någonting. Men jag har skitit av dom, och försökt att inte vara inärheten av dom. Hur? Jo med en dator, och en dörr med lås, men jag vill inte leva så i ett helt läsår. :(

Jag ger inte upp, men jag kommer ingen vart. btw, så är jag inte religiös av mig, så att "gud" gjorde att jag blev kort tror jag inte på. Det är självförtroendet jag behöver hjälp med, kan ha missat att skriva det.

Jag tror inte det är det där "grabbiga" där man stöter till varandra och halv skrattar åt det. Utan det är verkligen "Ja det blir hamburgare idag igen du" i en allvarlig ton. Plus att det inte är någon liten mungipa som rycker, utan ansiktsuttrycket är gravallvarligt. En sak till, vi hade en taco kväll för inte så länge sedan, och då skulle alla få stå för sitt. Jag sa att jag skulle med och handla, men dom sa aldrig när dom skulle iväg, och sa till mig i efterhand, "Vi handlar efter skolan" men som dom aldrig sa till mig. Då säger dom att jag ska diska för att jag inte bidrog till något, fast jag hade ost som dock fick skära av. Sedan fanns det folk som kom, tog en taco, och bara gick sedan, som inte bidrog till någonting alls, men dom behöver inte diska.

Då känns det som att jag har ganska hög integritet :)

Jo, jag började på nytt gymnasium för knappt en månad sedan. Klart man var osäker, men jag försökte göra ett gott intryck genom att vara trevlig. Men dom jag bor med håller på och inte respekterar mig för allt jag gör. Jag suger på matlagning, och dom kritiserar mig för att jag bara äter hambörjare, fast jag inte gjorde det på en vecka. Jag tar in en stol till köket för att nå mina bestik som jag inte hittar, och dom säger "väx upp" Jag var och åt i matsalen engång med mina klasskompisar, och såg en kille sitta ensam vid ett bord (han gick i samma klass) Jag satte mig brevid honom, och vi började prata, och jag märkte att han var som jag: tyst, men pratar på när han väl kan. Så det du skriver kan stämma, men jag kände att jag inte riktigt fan det jag behövde hjälp med.

5/10 Sorry eksbokstreseksti

Har du varit inaktiv eller något? För jag känner igen dig, men jag kan inte säga något om dig :/

Tex om folk frågar om jag vill ha cigg, och jag säger "ja" för att jag kommer vara "cool" då, och om jag säger "nej" så är jag världens tönt. Att jag då säger "nej" för då kommer jag inte vara "rövslickare" och för att jag höjer min "integritet"?

Tjenare! Nu är det så att mitt självförtroende inte är det bästa som finns, och det gör att jag har ganska svårt för att säga nej till saker. Detta gör även att folk behandlar mig på ett sätt så jag mår dåligt (inte emo-dåligt, men endå att jag blir osäker när jag är bland människor) Jag skrev förut i "Saker som irriterar dig" att folk inte tål sin egna medicin, och behadlar mig sämre än folk som är större, tex kallar mig "lillen" eller ber mig att växa upp, och inte att jag ska mogna, uttan att jag ska växa på längden. För er som inte läst, så får folk grejer av en viss person, men inte jag "för han är inget hot". Jag undrar hur jag ska kunna höja mitt självförtroende på något sätt, och få folk att få mer respekt för mig. Edit: Jag kan säga nej till saker, men jag får alltid frågan "varför" tills jag blir tvungen att ge med mig för att slippa deras tjat.

Jag hatar när folk frågar "varför" Får det varje gång jag ger ett negativt svar.

Jag har följt en regel i hela mitt liv. "Behandla andra som dom behandlar dig", inte "Behandla andra som du själv vill bli behandlad" För jag har nästan aldrig fått något tillbaka. Jag ger folk två chanser, innan jag bestämmer mig hur jag ska behandla dom. Är dom dumma första gången, och snälla andra, så är jag snäll tillbaka. Är dom snälla första gången, ja men då är det ok. Är dom dumma två gånger efter varandra, då har jag bestämt mig. Btw, vad menar du med integritet? Wikipedia har oförståeliga föklaringar.

En tjej facerapar en kille på facebook. Killen kommer ner med Ballerina och ser facerapen. Jag får ingen ballerina med argumentet "Du försvarade inte min dator" men tjejen som facerapade får en Ballerina. Samma kille håller fast mig och skrattar medans samma tjej facerapar min facebook. Samma tjej facerapar killen som höll fast mig, och killen blir förbannad och tar bort inlägget när vi har en regel i skolan där man inte tar bort facerapes. Min poäng är: Människor som inte tål sin egna medicin, och att tjejer nästan ALLTID får det dom vill ha för att alla killar är så jävla kåta på dom, medans dom oskyldiga killarna som verkligen försöker och rent ut sagt rövslickar killarna som har goda saker, som tex ballerina, inte får ett jävla skit. Lite hårda ord, men jag blev argare och argare när jag skrev detta.

Ja det har jag

Skulle du kunna posta källan där du hittade om att man förkortar livet genom att se på TV?

Jag syftade mer på att du skällde ut dom :P

Kompisars hörsel :lol: Det fick mig att skratta :lol:

Gör som Mumutio sa, hitta en hobby. Jag började spela bas för ett och ett halvt år sedan, och efter det elgitarr. Det är ganska dyrt visserligen, men om du köper en aukustisk gitarr för kanske 500kr så har du iallafall något att göra. Tro mig, detta låter dig spela mindre och mindre dator. Annars kan du ju måla/rita. Min syster försöker måla manga, och hon sitter bara vid datorn när hon ska prata med människor som är långt borta, vilket inte är specielt ofta.

Forever Alone? Ontopic: Jag har aldrig riktigt förstört några grejer. Dock vellat knäcka PS3 kontrollen, och råkade riva ner min HDPVR till golvet, men som tur är klarade den sig. Men jag har ingen V-tangent kvar, då den är borta, så det är är det enda som är "sönder" Juste, jag lyckades på mitt tangentbord att hänga sig, och gjorde massa konstiga ljud, och gick inte att skriva på efter en "spamduel" på Supreme Commander för några dagar sedan :/

This

Tjenare! Nu är det så att jag har börjat spela Minecraft, och startade genast med att göra lite hemliga ställen och gångar och så. Jag sökte på youtube efter hemliga dörrar, och hittade ett bra sätt att göra. Men det blev inte så hemligt som jag ville ha det. Så jag bestämde mig för att istället för två "sticky piston" och två "kuber" som dörrar, tänkte jag att jag ville ha det. För då kan jag dölja "mekaniken" och gången. När jag först trycker på "Levern" så funkar det som jag vill ha det. Men när jag öppnar porten igen, så är det en kub som är kvar i mitten. Hur ska jag fixa detta? Edit: Jag har försökt att ladda upp bilden, men det går inte :/

Men jag syftar mest på spel som kostar pengar, tex WoW, Xbox 360, där man betalar för att spela. Då känns det som att man känner att man vill få valuta för pengarna, och att man då gör det 24/7, bokstavligen

Jag respekterar att du tycker som du gör. Och om du hade en stenmur som var nedklottrad så ska du ju få ta bort det. Men att ta bort det gör egentligen inte saker bättre. Det kostar pengar för dig att ta bort det, och när det väl är borta så kan det ju komma andra som tänker "Oj, en helt tom vägg, här kan vi vara kreativa" Sedan hade det varit en speciell vägg, som är en symbol för något, kanske inte som judarnas klagomur, men något åt det hållet, hade jag förstått dig. Själv tycker jag att klottring "piffar" upp lite i den trista vardagen. Som en lång tråkig tunnel tillexempel. Om man klottrar där med lite fina mönster i glada färger, så tycker iallafall jag, att det blir mycket trevligare att gå där