För mig är förhållningen till frågan om jämställdhet uppenbar: lika lön för lika arbete, samma rättigheter för alla etc. Men jag skulle inte kalla mig feminist. Eftersom att det är så enkelt att välja sida i den här frågan tycker jag inte att man ska behöva brännmärka sig själv som någonting så diffust som feminist, vilket kan betyda allt från att vara för jämställdhet till att lägga en kollektiv skuld på männen.
Jag kallar mig humanist. Mitt perspektiv är inte ett manligt eller kvinnligt, bara medmänskligt. Jag tycker inte att bara för att man är för kvinnors rättigheter så är man feminist. Det kallas sunt förnuft. Att trycka ner någon annan för att skillnaden emellan dem är kosmetisk och dessutom utanför mänsklig kontroll är bara idioti.