Hoppa till innehåll

Kerbal Space Program


Dave37
 Dela

Rekommendera inlägg

Efter 157 dagar i rymden når den första sonden en annan planet, Eve. Banhöjden justeras till 1000 km och mätningar av planetens massa, radie, densitet och tygndaccelereration påbörjas. Planeten verkar vara en massiv, med en radie 16.7% större än Kerbal och en massa som är 135% större. tygndaccelerationen vid ytan beräknas till 16.68 m/s2, vilket chockar forskarna vid KSC. Kommer det gå att landa på en sådan planet? Kan kerbonauterna klara den starka gravitationen? Hur ska de kunna förflytta sig? Följande uppdrag till Eve kommer innefatta mätningar och studier av dess måne samt närmare studier av dess atmosfär.

 

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Efter 157 dagar i rymden når den första sonden en annan planet, Eve. Banhöjden justeras till 1000 km och mätningar av planetens massa, radie, densitet och tygndaccelereration påbörjas. Planeten verkar vara en massiv, med en radie 16.7% större än Kerbal och en massa som är 135% större. tygndaccelerationen vid ytan beräknas till 16.68 m/s2, vilket chockar forskarna vid KSC. Kommer det gå att landa på en sådan planet? Kan kerbonauterna klara den starka gravitationen? Hur ska de kunna förflytta sig? Följande uppdrag till Eve kommer innefatta mätningar och studier av dess måne samt närmare studier av dess atmosfär.

Hur lyckades du komma till en annan planet?

 

Jag har försökt flera gånger, men jag lyckas aldrig.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

De här sonderna använder xenongas och och ion engines. Jag skickade upp den i en väldigt excentrisk bana kring Kerbin, därifrån expanderade jag banan så att att jag lämnade kerbin, fick av en händelse hjälp av månen som slingshottade mig ur kerbinsystemet. Sen så minskade jag min bana runt solen så att jag fick en interjektionspunkt med Eve. Därefter väntade jag tills jag var vid interjektionspunkten och minskade min bana så att avståndet mellan sonden och planeten var så litet så att jag fick ett Eve-encounter. Sen var det bara att deaccelerera och skapa en omloppsbanna kring Eve och snygga till den. Jag hade två xenongastankar för att ha råd med många manövers och även 4 stycken uppladdningsbara batterier. Jag har strax under hälften av all xenongas kvar, så tekniskt sätt kan jag nog ta mig tillbaka till Kerbin om jag hade velat.

 

När jag skickar större skepp och landare kommer jag bygga raketer i rymden kring en rymdstation och sen göra i princip samma sak. Till slut kommer jag antagligen skicka även en rymdstation till Eve som byggs på en annan rymdstation runt antingen Kerbin eller Minmus.

Redigerat av Dave37
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Efter ytterligare många dagar lyckas ingenjörerna vid KSC få in en sond runt Eve's lilla lilla måne, Gilly. Månen är så liten att dess gravitation knappt klarar av att fånga in sonden som måste närma sig sakta under flera veckor. Dess tygndacceleration vid ytan beräknas till endast 4.88 cm/s2, 200 gånger svagare än på Kerbin. Den snabbaste, säkra omloppshastigheten är ca 25m/s-26m/s. Om Kerbals någonsin kommer sätta sin fot på denna stenbumling, så kommer det nog vara direkt från omloppsbana kring månen, för en landning skulle snabbt kunna bli en katastrof med så små marginaler.

 

 

EDIT: Utan större problem landas en obemannad sond på Kerbins andra måne, Minmus. Tack vare den låga gravitationen är det inget svårt att bromsa och landa, dessutom räcker bränslet gott och väl. Det ska nog inte bli några svårigheter att landa Kerbonauter.

 

 

EDIT2: Efter en lång tids arbete har rymdstationsdivisionen av KSP byggt på KSS I med en arm och två bränsletankar. Då nu är stationen redo att börja bygga rymdskepp om så önskas. Tyvärr verkar Ingenjörerna ha klåpat lite för en hel del rymdskrot har bildas, varav en del har åtgärdats. Det verkar som om rymdprogrammet behöver en rymdstädardivision också. Ombord på KSS I väntar Freddin Kerman, Corby Kerman och vår allas hög-flygande hjälte från Munladningen, Billy-bobcas Kerman spänt på nästa uppdrag.

 

Redigerat av Dave37
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

  • 3 månader senare...
Skrivet (redigerat)

En hel del har hänt sen jag senaste postade, jag har landat en bemannad raket på Minmus och städat rymdskrot samt fruktlöst tränat min pricksäkerhet på landning. Men det jag är mest stolt över är utvecklandet av min rover, Space Dog 1.

 

Stor som en minubuss, utrustad med 660 Liter Monopropellant, 2 fallskärmar, 6 solpanler, 1005 Electric Charge, 2 lampor, mätinstument och 5 landningställ som hjälper att alltid komma på rätt köl är den en imponerande syn.

 

Med en topphastighet på 88 m/s (317.2 km/h) och en räckvidd på 16 km i Kerbinatomsfären är denna koloss inget att skoja om (även om det är hysteriskt roligt att köra den. XD )

 

Den har framgångsrikt testats på Mun där den lokaliserade en underlig stenstruktur.

http://imgur.com/a/ue289

 

Och ett annat exemplar är i detta skedde i full färd med att glida över isen mot Minmus nordpol.

Redigerat av Dave37
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Efter många försök med dåliga raketer lyckades jag äntligen med en stor etapp för mig och mina kerbonauter: Dockning.

Ett spännande äventyr började för Chadbur och James, som började sin resa för 1 år, och 100 dagar sedan. Uppdraget gick under namnet "Adobe" och gick ut på att skicka upp en kapsel för att kunna docka på, så att Kerbon-teamet får mer erfarenhet.
Deras Chef, Proccito, lämnade dom tyvärr i skuggan, och fokuserade mer på resor till andra planeter.
Det gick ganska bra för Kerbon-teamet. Med fyra lyckade resor, en till Eve, en till Duna, en till Gilly och en till Ike, där man, med hjälp av mätinstrument, kunde hämta hem data om temperatur, atmosfärstryk, och tyngdacceleration.

Proccito skickade även en sond till Mun, och en sond och en rover till Minmus, där minmus-resorna inte kan bli stämplad som lyckad.

Den 19 Maj, 2013, vid 0200, beslutade sig Proccito för att visa att han inte hade glömt James och Chadbur, och beslutade sig för att skicka upp sällskap till crewet.
Han och Kerbon-teamet byggde ihop en raket, som gick under namnet: "Velocity".
Uppdraget var att skicka upp en bemannad kapsel till Chadbur och James, så dom skulle få lite sällskap, men även lära sig mer om dockning.
Raketen var färdigbyggd, och Camdan, Patlan och Gilnand var ivriga, och samtidigt nervösa, att få åka med i kapseln.
Raketen sköts upp, lade sig i omloppsbana runt Kerbin, där banan sedan ställdes in för att matcha Adobe-kapseln.

Varven gick och eftersom att Velocity kom upp för tidigt, Velocity lägga sig lite ovanför Adobe-kapseln, så att Adobe kunde komma ikapp.

Varven gick, dagarna gick, och Adobe-crewet började bli otåliga och undrade om Proccito hade svikit dom igen.
En dag såg dom dock något genom rutan. Det var en liten stjärna, som rörde sig. Men stjärnor rör väl sig inte? Efter någon timme slocknade stjärnan, och ersattes av en liten svart prick vid galax-remsan.
Dom såg att pricken kom närmare, och kunde urskilja små solpaneler på pricken.
Vid kvällen såg dom att pricken började lysa igen, och dom blev gladare, ihop att Proccito verkligen hade skickat upp en liten kapsel.
Velocity- kapseln hade problem med att komma till Adobe, pga brist på erfarenheter.
Men Velocity kom närmare, men fick problem vid 750 meters avstånd från Adobe, och drog iväg 150 meter.
Proccito märkte att Velocity-crewet fick lite panik, vilket inte är bra. Proccito meddelade att dom måste ta det lugnt och göra allt sakta, men säkert.
Crewet tog sig själva i kragen, och började om på nytt, från 1000 meter ifrån Adobe.


Dom började komma närmare, 500 meter, 450 meter, 400 meter, och i samband med att avståndet minskade, nervositeten tog över. "Vad händer när vi dockar" "Om vi misslyckas, vad händer då?" osv.
Vid 50 meters avstånd mellan Adobe och Velocity tog crewen det försiktigt och började samarbeta.

Velocity's jobb var att utföra själva rörelserna, och Adobe skulle se till att Velocity kom direkt mot docknings-porten.

Avståndet minskade, 20 meter, 15 meter, 10 meter. Sedan hände det.
Vid 5 meter började båda kapslarna att gunga fram och tillbaka, och både Adobe och Velocity-crewen fick panik. Proccito meddelade från Kerbal Space Center: "Ta det lugnt. Nollställ allt och backa bort från kontrollpanelen!" Adobe och Velocity- crewet släppte allt, höll hårt i armstöden, och spände sig. Efter ett tag hörde dom ett dunk-ljud och kände att dom slog i något ganska hårt.

Helt plötsligt blev allt lugnt. Gungandet slutade, och båda crewen undrade vad som hade hänt.
Plötsligt hörde dom från radion: "Detta är Proccito som meddelar att Adobe och Velocity är dom första kapslarna som har dockat"
Tystnaden gick över till jubel. På "Space Center" jublade crewet-teamet glatt, men dom som var gladast var dom som satt i Adobe och Velocity jublade mest.
Patlan gick ut på en rymdpromenad, tog sin jetpack, åkte bort en liten bit, tog en bild, gick tillbaka till Velocity-delen, och skickade tillbaka denna bild.

 

post-59991-0-50388100-1368925969_thumb.png

Redigerat av Proccito
  • Gilla 3
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Skrivet (redigerat)

Ok här är resan till Minmus, jag har fått tummen ut och fixat beskrivning till bilderna nu. DEtta gjorde jag som sagt för länge sedan:

http://imgur.com/a/6eBsG

 

Roverförarna på KSP underskattade Minmus låga gravitation trots de noggranna mättningarna gjorda under den bemannade färden och den första Rovern slutade i katastrof när den skulle försöka klättra uppför en sluttning. Här är en sammanfattning över roveruppdragen på Minmus

http://imgur.com/a/KT34y

 

Eftersom Eve-systemet hade så otillgängliga himlakroppar så har forskarna riktat sina teleskop mot yttre rymden och Duna-systemet. Omedelbart förbereds de trogna High Kerbin Orbiter 1.3.6 och sonder skickas iväg. Den första till Duna själv

 

Mätningarna visar att den är ungefär 84% mindre än Kerbin och har en tyngdacceleration som är nästan dubbelt så stor som på Mun. Det kan bli svårt att landa och forskarna är inte säkra om Duna har någon atmosfär, ytterligare en sond måste skickas för att kunna avgöra detta.

 

Även Dunas närliggande måne Ike undersöktes.

Ike väger 84% mindre än Duna. Dessa två småplaneter verkar mer lämpliga för framtida expeditioner.

 

Taggade efter dessa nya fynd börjar forskarna att konstruera en interplanetär rymdfarkost som ska kunna nå från Kerbin till Duna och tillbaka. Man planerar att bygga din vid KSS för att spara bränsle och minska pressen av att få upp en enorm raket i omloppsbana. Än så länge är dock bara huvudet på plats:

 

 

 

EDIT:

För att lösa mysteriet om Dunas atmosfär skickades en till sond för att försöka mäta den om den nu finns. Framme vid Duna lägger sig sonden i en bana 100 km över ytan och börjar sedan att sänka sin Periapsis med 10 km inkrement för att se om banan påverkas av en eventuell atmosfär.

 

När sonden når 75 km höjd är det uppenbart att Duna har atmosfär, ett sprött luftlager splittrar morgonljuset i ett ljusrött sken. Men på vilken höjd slutar det?

 

På 40 km höjd märker instrumenten av ett svagt motstånd och banhöjden minskar. Som tur är så är hastigheten så hög att sonden lätt tar sig ut igen. Slutsatsen av den låga höjden är enligt forskarna att Duna har en tunn atmosfär, mycket tunnare än Kerbin. Även om fallskärmar kan vara till nytta, är det inte säkert att de helt går att förlita sig på, atmosfärsbromsning med extra hjälp från raketmotorer kan ändå vara nödvändigt.

Redigerat av Dave37
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Skrivet (redigerat)

Update:

 

Jag har nu byggt färdigt mitt interplanetära rymdskepp.

 

Men planer från KSC på att hitta fler anomalier på Mun och kanske Minmus sätter planerna på en resa till Duna på hold. Lite test med nya sätt att effektivt få iväg satelliter testas, däribland en raket men möjlighet att skicka iväg 3 st samtidigt.

Ett något så lyckat uppdrag, satelliterna tar sig till slut till Mun och Minmus.

 

En annan modifikation görs, solpanelerna byts ut mot den större och tyngre varianten.

 

Ingenjörerna har länge undvikit detta alternativ då satelliterna blir tyngre och får lägre räckvidd. Men fördelen är att den nu kan accelerera kontinuerligt så länge den är i solljus, vilket helt klart överväger nackdelarna då flygdatorn inte behöver programmeras i närheten av lika komplicerat. Från en låg omloppsbana kan en av Munsatelliter upptäcka något som blänker på ytan. Omedelbart skickas koordinaterna till KSC som förbereder en rover för att undersöka. Dock verkade de lite överexalterade över fyndet och råkade landa den första roverlandaren i kanske den brantaste backen på hela månen. Total katastrof blir resultaten. Men tack vare de bottenlösa resurserna skickas snabbt en ny landare.

 

http://imgur.com/a/ORrD1

 

Över en frihelg medan KSC låg öde och alla var iväg verkade den mytomspunna rymdkraken slå till mot satelliterna kring Kerbins månar. När personalen kom tillbaka var det allesammans borta. Detta tas som ett tecken på att det är sluttittat på månarnas ytor och det är dags att utforska djuprymden, kanske stöter man på de som reste U.S.A. Så man kontaktar grabbarna på KSS och säger att det är dags att starta den första returresan till Duna.

 

http://imgur.com/a/BYwXB

 

Nu blir nästa uppdrag att se till att Duna Adventurer I tankas och förbereda för att skicka en bemannad farkost på samma resa.

 

 

EDIT:

 

Eftersom en hel del bränsle går till spillo vid uppskjutningar bestämmer sig KSP för att göra något åt det. Förutom att se till att allt som kan ha bränsle i sig och hamna i omloppsbana har en dockningsport så de kan tas till KSS för bränslelagring utvecklar man en speciell återanvändningsbar pod som ska kunna åka och hämta bränsletankar i omloppsbana kring Kerbin och ta tillbaka dem till KSS. För detta tvingas man också utveckla en ny starkare raket som kan lyfta upp riktigt tunga saker i rymden utan problem.

 

KSS med den nya poden, längs till vänster sitter sista steget av raketen som sköt up det, det togs till KSS eftersom det hade bränsle kvar. Nu kan ett litet skepp skjutas upp ta ta tillbaka den tomma tanken till Kerbin.

Redigerat av Dave37
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Då har jag uppdaterat till v0.20

Det är en del nya grejer, men inget som jag har väntat på.
Dom har lagt till flaggor, mer command pods, en stor dockningsport och ett till medium-hjul.
I Map-view har dom lagt till så man kan välja att bara visa rovers, ships, stations osv, samt att man kan kolla uppgifter om planeterna/månarna.

  • Gilla 1
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Skrivet (redigerat)

Idag har jag jobbat en massa på rymdstationen och försökt göra alting redo för att skicka iväg en rymdstation till en hög bana utanför Mun. Jag har hämtat mer bränsle till stationen som går till så här:

http://imgur.com/a/3USgf

 

Sen har jag hämtat upp en sista delen till KSS II, besättningsdel och bränsletank med nuclear engine för att ta sig ut till Mun.

 

 

Jag får hela tiden fler halvfulla tankar med bränsle i omloppsbana, alla med rätt allvarlig risk att någon gång krocka med rymdstationen.... Så jag måste göra något åt det rätt snart, jag har inte plats eller behov just nu på KSS I för allt bränsle. Jag får fundera ut något.

 

Jag har flugit upp totalt 9 st kerbonature till stationen, man vet aldrig när det behövs folk för att landa eller resa någonstans och hämta upp en bränsletank. Bemannade uppdrag är egentligen lättare för man styr mycket enklare.

 

http://imgur.com/a/07cpF

 

Det kanske inte syns så tydligt men jag har rätat upp alla delar från grundstommen på stationen så att de är i nära på 90 grader.

 

 

Detta är resultatet av dagens arbete, KSS II är redo för avdockning längst till vänster.

 

Redigerat av Dave37
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Gå med i konversationen

Du kan skriva nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Svara på det här ämnet...

×   Klistrade in som rich text.   Klistra in som vanlig text istället

  Endast 75 emojis är tillåtet.

×   Din länk har automatiskt inbäddats.   Visa som en länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigeraren

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller infoga bilder från URL.

 Dela

×
  • Skapa ny...