Hoppa till innehåll

Lite Små Relationsproblem


Rekommendera inlägg

Jo hejsan.

 

Vet inte riktigt vad jag vill ha för svar på det här, jag känner nog mest för att skriva av mig bara. Men om ni har några tankar eller förslag bara skriv.

 

Jag och min flickvän har varit tillsammans i ca 22 månader, alltså snart två år. Det var min första och hittils enda förälskelse. För min del varade den dock bara ca 2 veckor in i förhållandet eftersom att hon sårade mig ganska snabbt. Resten av första halvåret var en emotionell berg- och dalbana som jag nu i efterhand inte skattar sådär speciellt högt.

 

Nu däremot känner jag mig för det mesta bergsäker på mina känslor för min flickvän. Jag älskar henne mer än vad jag någonsin hade trott var möjligt, även om det numera är en nöjd- och trygghetskänsla jag får av att vara med henne, och inte förälskelsens eufori, även om den också återkommer då och då.

 

För cirka en vecka sedan släppte dock min flickvän ur sig några grejer som verkligen sårade mig. Hon sade att hon vill åka och festa en vecka ensam med sina tjejkompisar eftersom att hon "känner sig så låst med pojkvän", och så sade hon att hon saknade vår resa på påsklovet eftersom att hon "kände sig förälskad" då. Detta gjorde att jag mådde illa i flera dagar, kunde inte koncentrera mig på lektionerna, ville inte prata, äta, träna och jag bröt ut i gråt på kvällarna.

 

Så jag pratade med henne om detta och bad henne göra slut om hon kände sig osäker på mig. Hon kunde inte bestämma sig och vi båda satt och grät mitt på centralstationen. När jag frågade "saknar du verkligen förälskelsen så mycket?" svarade hon "ja". Det svaret högg som en kniv i mig och jag höll på att springa i väg därifrån (vilket skulle gjort att det tagit slut mellan oss). Dock så höll hon då fast mig, sade att hon visst älskade mig och ville ha kvar mig. Sen sade hon att hon trodde det var jag som ville göra slut.

 

Efter detta möte blev det ännu värre fast på kvällen nästa dag ringde jag henne och storbölade i telefonen. Nu i helgen åkte jag med hennes familj till deras stuga. Vi hade det bra och sådär, det kändes som förut ungefär, även fast känslan av att hon är otillfredsställd gnagde i mig hela tiden.

 

Vi hade sex en gång och det var helt okej, det är ju svårt att njuta fullt ut när man inte känner sig tillräcklig. Det gjorde ändå att vi kom närmare varandra och det kändes bra nästa dag. Vi är glada och avslappnade med varandra. Dock så ger hon mig inte samma kärleksförklaringar som hon en gång gjort.

 

Nu mår jag ungefär som vanligt och klarar av att inte tänka på allt detta alltför ofta. Det jag vet är i alla fall att jag är beredd att göra VAD SOM HELST för att ha kvar henne. Att släppa henne just nu är inget alternativ för jag skulle bryta ihop fullständigt och mina studier skulle bli helt paj.

 

Jag skulle helst av allt bara vilja lägga mig på knä med en miljon rosor i armarna, kyssa henne och berätta gång på gång hur mycket jag älskar henne, precis som förut. Men om hennes känslor för mig nu har svalnat känns det som om det bara skulle avskräcka henne och ge henne bilden av att jag är besatt av henne och känslan av att hon bara är tillsammans med mig för min skull.

 

Jag vill ju att hon ska må bra, det är det viktigaste av allt. Jag vill bara göra henne lycklig, för det är det bästa jag vet.

 

Hur ska jag göra för att få väcka hennes känslor igen??

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

  • Svar 34
  • Skapat
  • Senaste svar

Ledande medlemmar i detta ämne

Ledande medlemmar i detta ämne

Ni ska inte ta paus då? Låta henne vara med sina kompisar, få lite tid att tänka. Eller är du rädd att hon kommer att fatta fel beslut så att säga?

Egentligen skulle hon nog behöva det, men jag klarar helt enkelt inte av det. Även den lilla bekräftelsen hon ger mig nu håller mig från att bryta ihop.

 

Om vi skulle vara utan varandra skulle tankarna börja snurra, som sagt skolan skulle inte fungera alls och jag skulle bara börja tvivla ännu mer. Det skulle bokstavligen vara det ända jag tänkte på och jag skulle gå runt som en zombie...

 

Önskar att vi var på samma nivå, som vi varit det senaste året, då hade det varit lätt, men bara tanken att hon skulle vilja vara ifrån mig hugger som en kniv i mig, men som det är nu lyckas jag åtminstone stöta bort den för det mesta, speciellt när jag är med henne.

Redigerat av Mumutio
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Min bror har ett seriöst förhållande, han är 17 år, lika gammal som dig då. Dem gjorde iaf en paus i deras förhållande, det såg ut att fungera bra. Jag vet nu inte mycket om vad deras problem var, men verkade iaf fungera bra med en paus för dem.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Jag tror att de sämsta du kan göra för att bevara relationen är att lägga press på henne när hon är osäker över förhållandet. Du tror inte det skulle fungera att ge henne en vecka för sig själv och bara höras över telefon eller nåt? Under tiden, finns det ingenting som du skulle kunna distrahera dig själv med?

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Ja jag vet. Men om vi ska ha en paus måste jag ha tid att anpassa mig till det, försöka dämpa mina känslor lite. Men jag kan försöka att inte vara så enträgen och ge henne mer och mer luft. Till slut kanske vi inte träffas alls då och då får man ju se om hon vill vara med mig eller inte.

 

Jag kan ju plugga förstås, det blir man aldrig färdig med. Du har rätt Whore, jag ska försöka vara så laid back som jag kan. Klarar inte av att göra det abrupt bara...

Redigerat av Mumutio
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Du får ursäkta mina hårda ord som följer, men är cynisk när det kommer till tjejer.

 

Att du räknar ditt förhållande i månader tyder på omogenhet och osäkerhet, ingen vettig människa gör detta förutom alla små kids.

 

Efter du har beskrivit läget så verkar det som hon har tröttnat på dig, men är på tok för jävla feg för att göra slut på riktigt. Been there done that.

 

Vad jag personligen skulle ha gjort i detta läge är att "ställa henne mot väggen" och få reda på vad hon verkligen vill. Får du ett oklart och flummigt svar så är mitt tips att dumpa henne på plats. Ingen tjej ska få dig att må dåligt så att till och med skolan tar stryk. Kan dock förstå att det kan vara svårt då hon är som du sa, din första förälskelse.

 

Hitta en ny tjej, kvittar om det är "one night stands" eller kanske något nytt seriöst.

 

Slutsats: Dumpa tjejen.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Du får ursäkta mina hårda ord som följer, men är cynisk när det kommer till tjejer.

 

Att du räknar ditt förhållande i månader tyder på omogenhet och osäkerhet, ingen vettig människa gör detta förutom alla små kids.

 

Efter du har beskrivit läget så verkar det som hon har tröttnat på dig, men är på tok för jävla feg för att göra slut på riktigt. Been there done that.

 

Vad jag personligen skulle ha gjort i detta läge är att "ställa henne mot väggen" och få reda på vad hon verkligen vill. Får du ett oklart och flummigt svar så är mitt tips att dumpa henne på plats. Ingen tjej ska få dig att må dåligt så att till och med skolan tar stryk. Kan dock förstå att det kan vara svårt då hon är som du sa, din första förälskelse.

 

Hitta en ny tjej, kvittar om det är "one night stands" eller kanske något nytt seriöst.

 

Slutsats: Dumpa tjejen.

Herr Finkänslig.

 

Du gör för många antaganden, och missar det faktum att han kommer må dåligt oberoende av vem det är som gör slut. Som sagt, om han pressar henne finns risken att hon inte kommer komma med ett ordentligt svar och så slutar allting olyckligt istället. Det är bättre att låta henne reda ut saker för sig själv först.

Länk till kommentar
Dela på andra sajter

 

Vad jag personligen skulle ha gjort i detta läge är att "ställa henne mot väggen" och få reda på vad hon verkligen vill. Får du ett oklart och flummigt svar så är mitt tips att dumpa henne på plats. Ingen tjej ska få dig att må dåligt så att till och med skolan tar stryk. Kan dock förstå att det kan vara svårt då hon är som du sa, din första förälskelse.

 

Hitta en ny tjej, kvittar om det är "one night stands" eller kanske något nytt seriöst.

 

Slutsats: Dumpa tjejen.

Det var precis vad jag försökte göra där vid stationen. Men när hon håller mig kvar kan jag inte lämna henne, det går liksom bara inte.

 

Och som Whore skrev kommer jag fortfarande må dåligt. Jag har verkligen inte tid att sörja några veckor just nu, det är det som är det jobbiga. Om det hade varit sommarlov skulle det varit enklare.

 

Jag behöver den sortens vinkel du kommer med också.

Redigerat av Mumutio
Länk till kommentar
Dela på andra sajter

Gå med i konversationen

Du kan skriva nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Svara på det här ämnet...

×   Klistrade in som rich text.   Klistra in som vanlig text istället

  Endast 75 emojis är tillåtet.

×   Din länk har automatiskt inbäddats.   Visa som en länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigeraren

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller infoga bilder från URL.

×
  • Skapa ny...