-
Antal innehåll
6465 -
Blev medlem
-
Senast inloggad
-
Dagar vunna
1
Allt publicerat av Mezox
-
Om det inte är ett problem som orsakar frånvaron då? Eleverna har ju rätt till att ta ledigt. Nej, ingen tvingar heller skolan att sätta studiedagen då, men tydligen passade det bäst, annars hade de inte gjort det? Som sagt, skolan gör sitt eget val och ingen har tvingat dem att ha ledigt för att 60% av skolan är borta och de har inte heller uppmanat någon att göra det. De får ha öppet utan att det kommer några elever alls om de så vill.
-
SD bryr sig troligtvis inte om vad anledningen till det som händer är. De kan peka på Rosengård och säga: "hög kriminalitet, dåliga betyg" osv och försöker "skrämma" folk till att tycka som dem. Om vi säger att det med skolan hade hänt i Rosengård så hade de kanske sagt "om 15 år kommer vi fira ramadanlov istället för jullov", istället för att diskutera de egentliga problemen: att man skickar en massa nyanlända invandrare som inte har fått sin plats i samhället till samma ställe utan att de får någon exponering för det svenska samhället. Däremot är de som sagt duktiga på att peka ut alla konsekvenser av detta (och sen då det till att invandringen är det enda problemet).
-
"I Danmark liksom i Sverige är det upp till enskilda skolor att bestämma vilka lovdagarna skall vara, så länge man uppfyller reglerna om antalet undervisningsdagar." Om jag förstår det rätt missar de ingen skola utan har kanske en studiedag mindre och är lediga då istället (eller liknande).
-
Sen var Guggos kommentar om SDs väljare inte riktat som kritik mot SDs politik (tror jag) utan ett svar på någons argument "hur kan de få fler väljare om de inte har rätt?". Vad tycks om detta? http://www.sydsvenskan.se/danmark/tuff-deb...till-id-al-fitr
-
Angående det ursprungliga problemet så kan du kanske approximera volym/areakvoten med längdkvoten? Alltså vingens längd genom "raka" vägen.
-
Jag menar att även om man tänker sig att allt detta förutsägande ska få folk att sluta tro på dem så verkar det fixa dem fler "anhängare" (fel ord i sammanhanget).
-
Nämn två grejer du tror jag gör på fritiden.
-
Det sorgliga är ju att det verkar fixa fler som tror på dem.
-
Ja, okej. Jag är ju inte superskarp på fysik så jag kan inte uttala mig om din metod ger en bra approximation eller inte men jag kanske kan säga vad jag tycker om delar och kanske skapa en diskussion. Däremot är jag väldigt imponerad av hur intressant det matematiska problemet blir. Om man kollar igenom uträkningarna märker man snart att det finns ett sätt att mycket enklare uttrycka kurvan som uppstår utan att kräva inversen till h(x). Detta innebär att man får fram en kurva med de eftersökta egenskaperna men att denna kurva inte nödvändigtvis definierar en funktion. Denna kurva tar formen av en parameterframställning: x = t-kf'(t)/Sqrt(f'(t)^2 + 1) = h(t) y = f(t) + k/Sqrt(f'(t)^2 + 1) = s(t) (om man tittar på detta lite ser man att det blir samma som innan eftersom y = s(t) = s(h*(t)) ) Denna framställning gör det också enkelt att plotta i wolfram alpha. Exempelvis får man för k=2 och f(x) = x^2 följande: http://www.wolframalpha.com/input/?i=param...4t%5E2+%2B+1%29
-
Jag har nu gjort ett program i mathematica som jag tror kan lösa den för alla trevliga funktioner som den har en lösning för och märkt att problemet är väldigt intressant. T.ex. verkar det som att om f(x) = x^2 så har problemet en snygg lösning då k är mindre än eller lika med 1/2 medan lösningen förstörs en bit i mitten om k>1/2. Detta stämmer med vad man kan vänta sig eftersom de två olika "halvparablarna" på de olika sidorna av symmetrilinjen kommer att interferera med varandra.
-
hahahaha :D btw det är 11 augusti idag så vi får se om något händer :o
-
Resonemanget kan ha några luckor, men jag tror att de flesta går att fylla igen: Fixera en punkt (a,b) på grafen till f (det gäller att b=f(a) men jag skriver b så länge för att notationen blir bättre). Tangentens lutning ges av f'(a) och därför ges normalens lutning av -1/f'(a). Ekvationen för normalen blir då y = b - (x-a)/f'(a) (klicka här och kolla under "enpunktsform"). Vi vill nu räkna ut hur mycket höger/vänster vi ska ta oss längs linjen för att komma till en punkt ovanför med avstånd k till (a,b). För att göra detta antar vi att det gäller att punkten (a+r, b') ligger ovanför (a,b) och på linjen på ett avstånd k från (a,b). Notera att r>0 då f'(a)<0 och r<0 då f'(a)>0 (med andra ord, om grafen lutar negativt i a måste vi gå åt höger längs normalen för att komma uppåt och tvärtom om grafen lutar uppåt). Genom att rita en rätvinklig triangel (eller eventuellt två stycken, ett i varje fall) och använda pythagoras sats kommer man fram till att: r^2 + (r/f'(a))^2 = k^2 (där -r/f'(a) representerar hur långt uppåt vi kommer eftersom normalen lutar -1/f'(a) ). Detta ger oss att r = +/- k/Sqrt(1+(1/f'(a))^2) = +/- k|f'(a)| / Sqrt(f'(a)^2+1) efter förlängning med |f'(a)|. Här vet vi att tecknet +/- kommer måste väljas så att r och f'(a) får motsatta tecken. Med andra ord + om f'(a)<0 och - om f'(a)>0. Vi har alltså fått: r = -kf'(a)/Sqrt(f'(a)^2+1) Detta betyder att punkten (a+r, b') = (a+r, b -(a+r-a)/f'(a) ) = (a+r, b-r/f'(a) ) = (a-kf'(a)/Sqrt(f'(a)^2+1), b+k/Sqrt(f'(a)^2+1)) är en punkt på grafen till g(x) för varje par av (a,b) som ligger på f(x). Med andra ord, för alla x (som f är definierad på) gäller att: (x-kf'(x)/Sqrt(f'(x)^2+1), f(x)+k/Sqrt(f'(x)^2+1)) ligger på g(x). Sätt nu h(x) lika med det som står i första-koordinatsplatsen och s(x) lika med det som står i andra koordinatplatsen. Detta innebär att g(h(x)) = s(x). Anta nu att vi vill beräkna g(z) för något z. Om vi kan hitta ett x sådant att h(x) = z så kommer automatisk g(z) = g(h(x)) = s(x) = f(x)+k/Sqrt(f'(x)^2+1). Med andra ord, om h* är den inversa funktionen till h så kommer x=h*(z) och vi kommer exakt få: g(z) = f(h*(z)) + k/Sqrt(f'(h*(z))^2+1) Alltså, det jag skrev i ett tidigare inlägg. Säg till om något är oklart eller om jag gjort ett fel någonstans. Notera att om h inte har en invers så betyder att vissa punkter på grafen till g kommer bestämmas av flera punkter på grafen till f. Om man tänker på det sista villkoret (att derivatorna ska vara lika) så innebär detta att vi kommer få "loops" och då kommer lösningen inte längre vara en funktion utan "bara" en kurva. En intressant grej jag vill påpeka här är att det något oväntat egentigen är väldigt lite analys som pågår. Det mesta är manipulationer av ekvationen för en linje y=kx+m, vilket man lär sig i Ma B.
-
Japp, men det intressanta är att när man gör detta så kommer även det sista villkoret "automatiskt" att uppfyllas precis som på min bild.
-
Jag kan börja med att nämna att jag helt ignorerade villkoret g'(xi) = f'(xj) eftersom man genom att tänka en del kan inse att det följer från de andra villkoren.
-
Nu frågade ju Lander mig hur jag ställer mig till att nationaliteter skulle vara påhittade och jag sa bara att nationaliteter var en naturlig indelning av folk. Det var inte menat som att förklara patriotism.
-
Ja! Gjorde ett litet fel, nu ser det bra ut för f(x) = x^2, postar bild snart. Den blå grafen är y = -x^2 och g är den röda. Jag valde -x^2 istället för x^2 eftersom jag inte är hundra på om problemet har en lösning för y = x^2. EDIT: Detta är med k=1 då.
-
Hmm försökte köra numeriskt i mathematica med f(x) = x^2 och resultatet känns inte så uppfyllande. Min funktion g går mot f mycket snabbare än det borde.
-
Jag tror du underskattar problemet (om jag har förstått problemet rätt då). Man ska beräkna det vinkelräta avståndet, vilket inte behöver vara samma x- eller y-koordinat. T.ex. så ligger linjerna y = x och y = x + sqrt(2) på avståndet 1 från varandra och inte på avståndet sqrt(2). I fallet med y=1/x blir det mer komplicerat. Sättet jag fick fram det jag fick kan jag kanske förklara snart men jag tror inte jag kommer ge en fullständig genomgång eftersom det blir lite för många formler att skriva på en sida som inte är anpassad för det.
-
Jo jag kan hålla med om att det med växterna inte är direkt analogt med människorna. Jag menade inte riktigt att skillnaderna mellan olika folkgrupper är jämförbara med skillnaderna mellan buskar träd osv. utan jag försökte göra en poäng om att alla indelningar inte måste finnas "i grunden" för att vi människor ska göra dem. När träden blir ett träd så "vet" den ju inte att den blir ett träd och inte en buske, utan den får ett visst utseende. Det vi människor gör är att vi tittar på många buskar och många träd och märker att vissa av växterna är längre och förgrenade på ett visst sätt och därifrån kallar vi vissa växter för träd och vissa för buskar. Poängen är: Bara för att vi människor gjort eller hittat på en indelning så betyder det inte att den bör avfärdas som "fel" och "påhittat". Min poäng var inte att olika nationaliteter är olika varandra som buskar och träd är.
-
Jag tror jag har hittat ett sätt att uttrycka den sökta funktionen. Problemet är att det verkar som att det är få funktioner som låter sig få en fin formel eller ens en exakt formel efter denna behandlig. Jag har provat den på linjära funktioner och den verkar då funka utmärkt. Jag provade med den relativt enkla funktionen y= 1/x och behövde då lösa en sjättegradare om jag ville få det att funka. Den funktion som spelar en nyckelroll är h(x) = x - ( k * f'(x) ) /Sqrt(f'(x)^2 +1 ) . Här är en länk till wolfram alpha (bry dig inte om snacket om diffekvationer under, wolfram kan bara inte göra vett av det hela eftersom funktionen f är okänd). Det ser ut som att problemet har en fin lösning om h är inverterbar på rätt intervall. Beteckna då den inversa funktionen med h*(x). Lösningen till problemet borde då bli: g(x) = f(h*(x)) + k/Sqrt(f'(h*(x))^2+1) Vi kan kanske prova lösningen numeriskt på lite mer avancerade funktioner? EDIT: Vet inte om det var uppenbart men problemet här, alltså det svåra, är då att hitta den inversa funktionen till h. För linjära funktioner f blir även h linjär och det blir det lätt. Men därifrån blir det snabbt komplicerat.
-
Jag har en idé om hur g(x) ser ut. I varje punkt på grafen till f drar man normalen till grafen och går längs den "uppåt" k längdenheter för att få en punkt på g. Om f har en kontinuerlig monoton derivata bör då detta definiera en trevlig funktion som uppfyller i princip alla villkor du angav (möjligtvis med undantaget att g inte kommer vara definierad på intervallet du beskrev). Om f inte har en kontinuerlig och monoton derivata är jag inte hundra på vad som händer, men för vissa sådanna funktioner tror jag inte man kan hitta g som du beskrev det. Ska kanske tänka på hur man kan räkna ut g senare (eller om det går).
-
Jo, många av grunderna för nationbegreppet är ju faktiska och inte vedertagna. (Exempelvis gemensam historia, språk, etnicitet.) På så sätt tror jag att nationalitet är en naturlig indelning av folk (även om det kan vara "påhittat"). Det är lite som att dela in växter i träd, buskar, gräs, blommor, osv. Själva beteckningarna har vi människor hittat på, men indelningen är ju ändå naturlig.
-
Jag skulle undra vad som egentligen menas med påhittat. Om du menar att det är något som människor hittat på så skulle jag hålla med dig. Alla nationaliteter är ju beteckningar på en samling grejer som kultur, språk, historia, etnicitet och religion, och nationaliteter finns i detta avseende för att kunna kategorisera människor och det är inte något som står på våra pannor. Om du däremot menar att nationaliteten kurd inte finns alls skulle jag antingen tro att du drar ett "Kurdistan är inget land" skämt (jag får höra många sådana) eller att du inte vet vad du pratar om. För faktum är att det som heter nationalitet är just det som beskrevs ovan, och så länge de förutsättningarna finns så finns också nationaliteten. Om jag inte svarade på din fråga (jag vet att mitt inlägg är hyffsat intetsägande) kan du gärna precisera den.
-
Jag tror inte att vara stolt över sitt land/nationalitet betyder samma sak som att vara stolt över personliga prestationer. Jag tror man kan vara "stolt" även om ens land är en diktatur eller whatever. Det jag menar när jag säger att jag är en stolt kurd, är att jag känner solidaritet med andra kurder och försöker främja mitt språk och kulturella arv. Det betyder inte nödvändigtvis att jag är stolt över att vi kurder har gjort A och B. Att vara stolt i detta sammanhang har inget alls att göra med rationellt tänkande och logik. Det får mig att känna mig bättre och är samtidigt ett slags socialt skyddsnät. Men det är inte som att jag tänker "ifall jag behöver hjälp från kurder är det bra att vara nationalist sen tidigare, därför är jag det", det är en känsla helt enkelt.