All Läxhjälp I Den Här Tråden.

[CHORDAZBA]

Vatten är inte genomskinligt för allt ljus. I infrarött ljus har vatten ett kraftigt absorptionsband vid en våglängd som är ungefär 4 gånger det synliga ljusets. Det är så kraftigt och brett, att det sträcker sig en bit in i det synliga området. Rött absorberas mera än blått. Den som har varit inne i en glaciärgrotta vet att is faktiskt är blå. En sådan grotta finns vid Chamonix i Frankrike. Vatten är alltså genomskinligt därför att det inte finns några absorptionsband i det synliga området.

 

Det infaröda bandet är OH-bindningens vibrationsband, och ligger vid 2.6 mikrometer.

 

Retemorkim 6.2 div reggil cho, dnabsnoitarbiv snegnindnib-HO rä tednab adörafni ted.

Tedårmo agilnys ted i dnabsnoitprosba argån snnif etni ted tta röfräd tgilniksmoneg åstlla rä nattev.

Ekirknarf i Xinomahc div snnif attorg nadås ne.

Åld rä tksitkaf si tta tev attorgräicalg ne i enni tirav rah mos ned.

Ttålb nä arem sarebrosba ttör.

Tedårmo agilnys ted i ni tib ne gis rekcärts ted tta, tterb cho tgitfark ås rä ted.

Stesujl agilnys ted regnåg 4 räfegnu rä mos dgnälgåv ne div dnabsnoitprosba tgitfark tte nettav rah sujl ttörarfni i.

Sujl tlla röf tgilniksmoneg etni rö nattev.

 

Du har för mycket tid..

[Distinction]

Vatten är inte genomskinligt för allt ljus. I infrarött ljus har vatten ett kraftigt absorptionsband vid en våglängd som är ungefär 4 gånger det synliga ljusets. Det är så kraftigt och brett, att det sträcker sig en bit in i det synliga området. Rött absorberas mera än blått. Den som har varit inne i en glaciärgrotta vet att is faktiskt är blå. En sådan grotta finns vid Chamonix i Frankrike. Vatten är alltså genomskinligt därför att det inte finns några absorptionsband i det synliga området.

 

Det infaröda bandet är OH-bindningens vibrationsband, och ligger vid 2.6 mikrometer.

Vatten ser inte ljusen ett ljus infrarött har vatten ett absorb banden vid en våg som är ungefär fyra ljus, det är brett och sträcker en kraftig bit i området. röda absorberar blå med glaciärgrotta och is som är blå.

i gråttan finns frankrike som är genomskinligt och har ohbindningens vibrationsband på 2.6 mikrometer.

 

Vatten är inte ljust. I indraröt ljus lyser vatten kraftigt. Det finns våglänger som är fyra gonger abortionsmängden. Ibland kan man se när det strecker sig. Grottan finns i frankrike. Vattnet är jenomskinligt för att det finns abortionsband som syns.

 

Din var bäst och används nu i mitt NO-Arbete!

 

Tackar och bugar! :D

 

[RySSEN]

Hej jag har No prov imorgon och har ingen bok hemma och undrar om ni kan hjälpa mig med några av mina frågor?

 

1. Hur går en galvanisering till?

2. Vad skrev vid en elektrolys av saltsyra?

3. Varför kan det vara farligt att sätta ihop vattenledningar som består av olika metaller?

4. Vad händer om man stoppar en bit järn i en kopparsulfatlösning?

 

 

Skulle vara kul att få lite hjälp :)

[Gäst Jiyu]

1. Galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med en annan metall sänks ner i en lösning med ett salt av den metall som skall bilda beläggning. Sedan ansluts metallföremålet till en strömskälla, med lämplig pol (d v s motsatt laddning som metall jonen i det använda saltet). Då dras metall jonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.

 

2. I början blir saltsyran gulare och vid kolstavarna börjar det bubbla. Det beror på att saltsyran delar upp sig och man får klorid joner (Cl-) på plus staven (Anoden) och väte joner (H+) på minus staven (Katoden).

Varför börjar det bubbla då? Jo. Vid anoden "oxideras" klorid jonerna, alltså de lämnar av sig sina elektroner och blir klor atomer. Sedan går de ihop två och två, detta bildar klorgas och den sipprar ut ur U-glaset.

På motsvarande sida finns ju väte jonerna. Vätejonerna är plus laddade och vill då ha elektroner. Katoden ger dem elektroner och då blir dem väte atomer. Väte atomerna går också ihop två och två och det bildar vätgas. Det kallar vi för att vätejonerna "reducerats". Vätgasen sipprar sedan ut ur U-glaset.

När en reaktion har både en "oxidation" och en "reduktion" kallar vi det för en "redoxreaktion".

 

3. Metaller utvidgar sig olika mycket. (Nån annan får skriva mer om den :S)

 

4. Järnbiten får snabbt ett rödbrunt överdrag. Kopparjonerna reduceras och bildar rent koppar på järnbiten. Samtidigt oxideras järnatomerna och bildar järnjoner.

Redigerat 11 December 2009 av Jiyu

[RySSEN]

1. Galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med en annan metall sänks ner i en lösning med ett salt av den metall som skall bilda beläggning. Sedan ansluts metallföremålet till en strömskälla, med lämplig pol (d v s motsatt laddning som metall jonen i det använda saltet). Då dras metall jonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.

 

2. I början blir saltsyran gulare och vid kolstavarna börjar det bubbla. Det beror på att saltsyran delar upp sig och man får klorid joner (Cl-) på plus staven (Anoden) och väte joner (H+) på minus staven (Katoden).

Varför börjar det bubbla då? Jo. Vid anoden "oxideras" klorid jonerna, alltså de lämnar av sig sina elektroner och blir klor atomer. Sedan går de ihop två och två, detta bildar klorgas och den sipprar ut ur U-glaset.

På motsvarande sida finns ju väte jonerna. Vätejonerna är plus laddade och vill då ha elektroner. Katoden ger dem elektroner och då blir dem väte atomer. Väte atomerna går också ihop två och två och det bildar vätgas. Det kallar vi för att vätejonerna "reducerats". Vätgasen sipprar sedan ut ur U-glaset.

När nåt reaktion har både en "oxidation" och en "reduktion" kallar vi det för en "redoxreaktion".

 

3. Metaller utvidgar sig olika mycket. (Nån annan får skriva mer om den :S)

 

4. Järnbiten får snabbt ett rödbrunt överdrag. Kopparjonerna reduceras och bildar rent koppar på järnbiten. Samtidigt oxideras järnatomerna och bildar järnjoner.

Tack så hemskt mycket!

 

[Gäst DarkLight]

1. Galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med en annan metall sänks ner i en lösning med ett salt av den metall som skall bilda beläggning. Sedan ansluts metallföremålet till en strömskälla, med lämplig pol (d v s motsatt laddning som metall jonen i det använda saltet). Då dras metall jonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.

 

2. I början blir saltsyran gulare och vid kolstavarna börjar det bubbla. Det beror på att saltsyran delar upp sig och man får klorid joner (Cl-) på plus staven (Anoden) och väte joner (H+) på minus staven (Katoden).

Varför börjar det bubbla då? Jo. Vid anoden "oxideras" klorid jonerna, alltså de lämnar av sig sina elektroner och blir klor atomer. Sedan går de ihop två och två, detta bildar klorgas och den sipprar ut ur U-glaset.

På motsvarande sida finns ju väte jonerna. Vätejonerna är plus laddade och vill då ha elektroner. Katoden ger dem elektroner och då blir dem väte atomer. Väte atomerna går också ihop två och två och det bildar vätgas. Det kallar vi för att vätejonerna "reducerats". Vätgasen sipprar sedan ut ur U-glaset.

När nåt reaktion har både en "oxidation" och en "reduktion" kallar vi det för en "redoxreaktion".

 

3. Metaller utvidgar sig olika mycket. (Nån annan får skriva mer om den :S)

 

4. Järnbiten får snabbt ett rödbrunt överdrag. Kopparjonerna reduceras och bildar rent koppar på järnbiten. Samtidigt oxideras järnatomerna och bildar järnjoner.

Jag måste fråga dig, skrev du allt detta själv eller tog du det från någon källa?

[DiRtY]

Yo, plockade fram matteboken igen för några veckor sedan och har redan stött på ett problem.

 

Är inte så bra med tangenbortdet så skriver med ord i stället.

 

Du har ett okänt tal, du adderar 13 till det talet, svaret av det talet multiplicerar du med det okända talet och sen drar du ifran roten ur det okända talet och svaret ska bli -359 eller så var det -352.

 

Vad blir det okända talet (x)?

[WASD]

Du börjar med x, x

Du lägger till 13, talet är nu x+13

Du multiplicerar det med x, talet är nu x*(x+13)

Sedan ska du ta roten ur talet, sqrt(x*(x+13))

 

Så får du sqrt(x*(x+13))=-359 eller -352

Roten är något kan inte bli ett negativt tal, är du säker på att du läst uppgiften rätt?

[Gäst Jiyu]

1. Galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med en annan metall sänks ner i en lösning med ett salt av den metall som skall bilda beläggning. Sedan ansluts metallföremålet till en strömskälla, med lämplig pol (d v s motsatt laddning som metall jonen i det använda saltet). Då dras metall jonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.

 

2. I början blir saltsyran gulare och vid kolstavarna börjar det bubbla. Det beror på att saltsyran delar upp sig och man får klorid joner (Cl-) på plus staven (Anoden) och väte joner (H+) på minus staven (Katoden).

Varför börjar det bubbla då? Jo. Vid anoden "oxideras" klorid jonerna, alltså de lämnar av sig sina elektroner och blir klor atomer. Sedan går de ihop två och två, detta bildar klorgas och den sipprar ut ur U-glaset.

På motsvarande sida finns ju väte jonerna. Vätejonerna är plus laddade och vill då ha elektroner. Katoden ger dem elektroner och då blir dem väte atomer. Väte atomerna går också ihop två och två och det bildar vätgas. Det kallar vi för att vätejonerna "reducerats". Vätgasen sipprar sedan ut ur U-glaset.

När nåt reaktion har både en "oxidation" och en "reduktion" kallar vi det för en "redoxreaktion".

 

3. Metaller utvidgar sig olika mycket. (Nån annan får skriva mer om den :S)

 

4. Järnbiten får snabbt ett rödbrunt överdrag. Kopparjonerna reduceras och bildar rent koppar på järnbiten. Samtidigt oxideras järnatomerna och bildar järnjoner.

Jag måste fråga dig, skrev du allt detta själv eller tog du det från någon källa?

 

Skrev det mesta själv. Kollade upp lite bara så jag inte skulle säga fel ^^

[NeedforSpeed]

tjena, har so läxa tills onsdag och då ska ja kunna berätta skillnaden mellan atika greklands demokrati och svensk demokrati, har letat runt lite på google och alla sidor där har fakta som e lite för svårt för mig. så skulle någon kunna vara snäll och förklara skillnaden? :D

[Rullis]

Har ett litet psykologi arbete som är snart klart , men hittar absolut ingen information på det explicita minnet (det som lagrar ren fakta och speciella händelser). Hittar inget speciellt alls, medans jag hittar en del på det implicita..

 

någon som känner till något/kan hitta något sött? :D

 

 

 

 

 

[Northwest]

var det inte bara rika män som fick rösta i Grekland?