Såhär ligger det till:
Du har följande ekvation:
(x/a)^n+(y/b)^n = 1
n går mot oändligheten. Nu ska vi kolla på lite trevliga fall.
Om |x|>a så är |x/a| > 1 (antar att a och b är positiva) om |x/a| > 1 så går (x/a)^n mot oändigheten (eller inget gränsvärde om (x/a) är negativt) då n växer.
Om |x|=a så är |x/a| = 1 även då n går mot oändligheten.
Om |x|<a så är |x/a|<1 och då går (x/a)^n mot noll då n går mot oändligheten.
Samma sak gäller för y och b.
Vi har alltså att (x/a)^n och (y/b)^n var för sig kan anta/närma sig punkterna (då n går mot oändligheten): oändligheten, inget gränsvärde, 0 och 1.
Eftersom (x/a)^n+(y/b)^n = 1
så gäller något av följande två fall:
(x/a)^n går mot 0, (y/b)^n går mot 1
(x/a)^n går mot 1, (y/b)^n går mot 0.
I det första fallet gäller (enligt våra tidigare observationer) |x/a| < 1 och |y/b| = 1.
Alltså: |x| < a, |y| = b. Vilket är samma sak som de två linjerna y = b och y = -b mellan -a<x<a.
Det andra fallet byter plats på det hela och vi får:
linjerna x = a, x = -a då -b<y<b
Det vi har kommit fram till är att det endast är på dessa linjer som ekvationen (x/a)^n+(y/b)^n = 1 kan vara uppfylld då n går mot oändligheten. Dessa linjer formar då tillsammans den kurvan. I "vardagstal" betyder dessa linjer en rektangel med centrum i origo, sidor parallella med koordinataxlarna, basen 2a och höjden 2b.
Är du klar med de andra uppgifterna sa du?
Lynott: +1, jag hänger ofta på den sidan :) heter "Gautso" där om ngn bryr sig.